Daniel

Kapitel 10

1 I den persiske konungen Kores' tredje regerings??r fick Daniel, som ock kallades Beltesassar, en uppenbarelse; den uppenbarelsen ??r sanning och b??dar stor vederm??da. Och han aktade p?? uppenbarelsen och lade m??rke till synen.
2 Jag, Daniel, hade d?? g??tt s??rjande tre veckors tid.
3 Jag ??t ingen smaklig mat, k??tt och vin kommo icke i min mun, ej heller smorde jag min kropp med olja, f??rr??n de tre veckorna hade g??tt till ??nda.
4 P?? tjugufj??rde dagen i f??rsta m??naden, n??r jag var vid stranden av den stora floden, n??mligen Hiddekel,
5 fick jag, d?? jag lyfte upp mina ??gon, se en man st?? d??r, kl??dd i linnekl??der och omgjordad kring sina l??nder med ett b??lte av guld fr??n Ufas.
6 Hans kropp var s??som av krysolit hans ansikte liknade en ljungeld hans ??gon voro s??som eldbloss, han armar och f??tter s??som gl??nsande koppar; och ljudet av hans tal var s??som ett v??ldigt d??n.
7 Och jag, Daniel, var den ende som s??g synen; de m??n som voro med mig s??go den icke, men en stor f??rskr??ckelse f??ll ??ver dem, s?? att de flydde bort och g??mde sig.
8 S?? blev jag allena kvar, och n??r jag s??g den stora synen, f??rgick all min kraft; f??rgen vek bort ifr??n mitt ansikte, s?? att det blev d??dsblekt, och jag hade ingen kraft mer kvar.
9 D?? h??rde jag ljudet av hans tal; och p?? samma g??ng jag h??rde ljudet av hans tal, d??r jag l??g i vanmakt p?? mitt ansikte, med ansiktet mot jorden,
10 r??rde en hand vid mig och hj??lpte mig, s?? att jag sk??lvande kunde resa mig p?? mina kn??n och h??nder.
11 Sedan sade han till mig: "Daniel, du h??gt ben??dade man, giv akt p?? de ord som jag vill tala till dig, och res dig upp p?? dina f??tter; ty jag har nu blivit s??nd till dig." N??r han s?? talade till mig, reste jag mig b??vande upp.
12 Och han sade till mig: "Frukta icke, Daniel, ty redan ifr??n f??rsta dagen, d?? n??r du v??nde ditt hj??rta till att s??ka f??rst??nd och till att ??dmjuka dig inf??r din Gud, hava dina ord varit h??rda; och jag har nu kommit f??r dina ords skull.
13 Fursten f??r Persiens rike stod mig emot under tjuguen dagar; men d?? kom Mikael, en av de f??rn??msta furstarna, mig till hj??lp, under det att jag f??rut hade st??tt d??r allena mot Persiens konungar.
14 Och nu har jag kommit f??r att undervisa dig om vad som skall h??nda ditt folk i kommande dagar; ty ocks?? detta ??r en syn som syftar p?? framtiden."
15 Under det han s?? talade till mig, b??jde jag mitt ansikte mot jorden och var stum.
16 Men se, han som var lik en m??nniska r??rde vid mina l??ppar. D?? uppl??t jag min mun och talade och sade till honom som stod framf??r mig: "Min herre, vid den syn jag s??g har jag k??nt mig gripen av v??nda, och jag har ingen kraft mer kvar.
17 Huru skulle ocks?? min herres tj??nare, en s??dan som jag, kunna tala med en s??dan som min herre ??r? Jag har nu ingen kraft mer i mig och f??rm??r icke mer att andas."
18 D?? r??rde han som s??g ut s??som en m??nniska ??ter vid mig och styrkte mig.
19 Han sade: "Frukta icke, du h??gt ben??dade man; frid vare med dig, var stark, ja, var stark." N??r han s?? talade med mig, k??nde jag mig styrkt och sade: "Tala, min herre, ty du har nu styrkt mig."
20 D?? sade han: "Kan du nu f??rst?? varf??r jag har kommit till dig? Men jag m??ste strax v??nda tillbaka f??r att strida mot fursten f??r Persien, och n??r jag ??r fri ifr??n honom, kommer fursten f??r Javan.
21 Dock vill jag f??rkunna f??r dig vad som ??r upptecknat i sanningens bok. Och ingen enda st??r mig bi mot dessa, f??rutom Mikael, eder furste.