Daniel

Kapitel 9

1 I Darejaves', Ahasveros' sons, f??rsta regerings??r - hans som var av medisk sl??kt, men som hade blivit upph??jd till konung ??ver kald??ernas rike -
2 i dennes f??rsta regerings??r kom jag, Daniel, att i skrifterna l??gga m??rke till det antal ??r, som HERREN hade angivit f??r profeten Jeremia, n??r han sade att han ville l??ta sjuttio ??r g?? till ??nda, medan Jerusalem l??g ??de.
3 D?? v??nde jag mitt ansikte till Herren Gud med ivrig b??n och ??kallan, och fastade d??rvid i s??ck och aska.
4 Jag bad till HERREN, min Gud, och bek??nde och sade: "Ack Herre, du store och fruktansv??rde Gud, du som h??ller f??rbund och bevarar n??d mot dem som ??lska dig och h??lla dina bud!
5 Vi hava syndat och gjort illa och varit ogudaktiga och avf??lliga; vi hava vikit av ifr??n dina bud och r??tter.
6 Vi hava icke h??rsammat dina tj??nare profeterna, som talade i ditt namn till v??ra konungar, furstar och fader och till allt folket i landet.
7 Du, Herre, ??r r??ttf??rdig, men vi m??ste blygas, s??som vi ock nu g??ra, vi Juda man och Jerusalems inv??nare, ja, hela Israel, b??de de som bo n??ra och de som bo fj??rran i alla andra l??nder dit du har f??rdrivit dem, d??rf??r att de voro otrogna mot dig.
8 Ja, Herre, vi med v??ra konungar, furstar och f??der m??ste blygas, d??rf??r att vi hava syndat mot dig.
9 Men hos Herren, v??r Gud, ??r barmh??rtighet och f??rl??telse. Ty vi voro avf??lliga fr??n
10 och h??rde icke HERRENS, v??r Guds, r??st, s?? att vi vandrade efter hans lagar, dem som han f??relade oss genom sina tj??nare profeterna.
11 Nej, hela Israel ??vertr??dde din lag och vek av, utan att h??ra din r??st. D??rf??r utg??t sig ock ??ver oss den f??rbannelse som han hade svurit att s??nda, och som st??r skriven i Moses, Guds tj??nares, lag; ty vi hade ju syndat mot honom.
12 Han h??ll sina ord, vad han hade talat mot oss, och mot domarna som d??mde oss; och han l??t en s?? stor olycka komma ??ver oss, att ingenst??des under himmelen n??got s??dant har skett, som det som nu har skett i Jerusalem.
13 I enlighet med vad som st??r skrivet i Moses lag kom all denna olycka ??ver oss, men ??nd?? s??kte vi icke att blidka HERREN, v??r Gud, genom att omv??nda oss fr??n v??ra missg??rningar och akta p?? din sanning.
14 D??rf??r vakade ock HERREN ??ver att olyckan drabbade oss; ty HERREN, v??r Gud, ??r r??ttf??rdig i alla de g??rningar som han g??r, men h??rde icke hans r??st.
15 Och nu, Herre, v??r Gud, du som f??rde ditt folk ut ur Egyptens land med stark hand, och s?? gjorde dig ett namn, som ??r detsamma ??n i dag! Vi hava syndat, vi hava varit ogudaktiga.
16 Men Herre, l??t, f??r all din r??ttf??rdighets skull, din vrede och f??rt??rnelse v??nda sig ifr??n din stad Jerusalem, ditt heliga berg; ty genom v??ra synder och genom v??ra faders missg??rningar hava Jerusalem och ditt folk blivit till sm??lek f??r alla som bo omkring oss.
17 Och h??r nu, du v??r Gud, din tj??nares b??n och ??kallan, och l??t ditt ansikte lysa ??ver din ??delagda helgedom, f??r Herrens skull.
18 B??j, min Gud, ditt ??ra h??rtill och h??r; ??ppna dina ??gon och se vilken f??r??delse som har ??verg??tt oss, och se till staden som ??r uppkallad efter ditt namn. Ty icke i f??rlitande p?? vad r??ttf??rdigt vi hava gjort b??nfalla vi inf??r dig, utan i f??rlitande p?? din stora barmh??rtighet.
19 O Herre, h??r, o Herre, f??rl??t; o Herre, akta h??rp??, och utf??r ditt verk utan att dr??ja - f??r din egen skull, min Gud, ty din stad och ditt folk ??ro uppkallade efter ditt namn."
20 Medan jag ??nnu s?? talade och bad och bek??nde min egen och mitt folk Israels synd och inf??r HERREN, min Gud, frambar min f??rb??n f??r min Guds heliga berg -
21 medan jag allts?? ??nnu s?? talade i min b??n, kom Gabriel till mig i flygande hast, den man som jag f??rut hade sett i min syn; och det var vid tiden f??r aftonoffret.
22 Han undervisade mig och talade till mig och sade: "Daniel, jag har nu begivit mig hit f??r att l??ra dig f??rst??nd.
23 Redan n??r du begynte din b??n, utgick befallning, och jag har kommit f??r att giva dig besked, ty du ??r h??gt ben??dad. S?? giv nu akt p?? ordet, och akta p?? synen.
24 Sjuttio veckor ??ro best??mda ??ver ditt folk och ??ver din heliga stad, innan en gr??ns s??ttes f??r ??vertr??delsen och synderna f?? en ??nde och missg??rningen varder f??rsonad och en evig r??ttf??rdighet framhavd, och innan syn och profetia beseglas och en h??ghelig helgedom bliver smord.
25 S?? vet nu och f??rst??: Fr??n den tid d?? ordet om att Jerusalem ??ter skulle byggas upp utgick, till dess en smord, en furste, kommer, skola sju veckor f??rg??; och under sextiotv?? veckor skall det ??ter byggas upp med sina gator och sina vallgravar, om ock i tider av tr??ngm??l.
26 Men efter de sextiotv?? veckorna skall en som ??r smord f??rg??ras, utan att n??gon efterf??ljer honom. Och staden och helgedomen skall en anryckande furstes folk f??rst??ra; men sj??lv skall denne f?? sin ??nde i st??rtfloden. Och intill ??nden skall strid vara; f??r??delse ??r oryggligt besluten.
27 Och han skall med m??nga sluta ett starkt f??rbund f??r en vecka, och f??r en halv vecka skola genom honom slaktoffer och spisoffer vara avskaffade; och p?? styggelsens vinge skall f??r??daren komma. Detta skall fortg??, till dess att f??rst??ring och oryggligt besluten straffdom utgjuter sig ??ver f??r??daren."