Augusto Pinochet
Wikipedia
| Nummer: | 46:e presidenten. |
| Ämbetsperiod: | 11 september 1973 - 11 mars 1990 |
| Företrädare: | Salvador Allende |
| Efterträdare: | Patricio Aylwin |
| Födelsedatum: | 25 november 1915 |
| Födelseplats: | Valparaíso |
| Dödsdatum: | |
| Dödsplats: | |
| Yrke: | General (f,d) |
| Hustru: | Lucía Hiriart Rodriguez |
| Politiskt parti: | Oberoende |
Augusto Pinochet Ugarte, född 25 november 1915 i Valparaíso i Chile, är en chilensk diktator och general. Han tog makten i Chile, genom en militärkupp 1973, och innehade presidentskapet till 1990. Han var senator på livstid mellan 1998-2006.
Pinochet kom till makten genom en blodig militärkupp den 11 september 1973, då den demokratiskt valde presidenten Salvador Allende Gossens störtades. Allende dödades vid ett samordnat angrepp av mark- och luftstridskrafter mot presidentpalatset La Moneda. Påståenden om att kuppen genomfördes med stöd av den amerikanska underrättelseorganisationen CIA är omstridda. Däremot står det klart att militärjuntan fick stöd av CIA efter kuppen.
Pinochet kombinerade politisk diktatur med en marknadsekonomisk politik som utformades bland annat med hjälp av chilenska ekonomer utbildade vid Universitet i Chicago, de s.k. Chicago boys.
I en folkomröstning 1988 förkastade chilenarna fortsatt styre av Pinochet, och demokratiska val med flera kandidater anordnades senare. Den 11 mars 1990 avslutades 17 år av militärdiktatur, då Pinochet efterträddes som president av den demokratiskt valde Patricio Aylwin.
Enligt måttfulla beräkningar, som Rettig-rapporten, skördade diktaturen minst 3 000 personers liv.[1]
Den oberoende, statliga chilenska Valech-rapporten (se nedan) från 2004 kom fram till att ca 30.000 personer drabbats av förföljelsen, genom mord, tortyr eller politiska fängslanden. En mängd vänstersympatisörer, fackligt aktiva och regimkritiker, men även andra som råkade befinna sig på fel plats vid fel tidpunkt, fängslades, torterades och försvann spårlöst. Massgravar har på senare år upptäckts i landet, vars offer kan spåras till diktaturåren. Högt uppsatta militärer, som medverkade i hanteringen, vittnade 2003 om att många offer flögs ut över Stilla Havet och kastades i havet för att undanröja alla spår av mord.
Innehåll |
[redigera] Rättsprocessen mot Pinochet
Pinochet sattes i husarrest i London, England på begäran av den spanske undersökningsdomaren Baltazar Garzon den 16 oktober 1998. Efter ett utslag i Englands högsta domstol släpptes han dock av brittiska myndigheter 2 mars 2000 och kunde återvända till Chile. Den 26 augusti 2004 fastslog Chiles högsta domstol att han inte längre innehar åtalsimmunitet. Därmed kunde rättsprocessen mot honom i Chile börja.
I oktober beslutade den chilenska senaten med stor majoritet att överge Pinochetförfattningen från 1980. Detta innebär bland annat att Pinochet inte längre är permanent senator och att valda presidenter till skillnad från tidigare kan avskeda generalstabens medlemmar.
En annan av Pinochets förordningar som försvinner är den som låter det nationella säkerhetsrådet (militären) handplocka nio senatorer, där fyra är militärer. Bestämmelsen att exilchilenares barn som är födda utanför Chile inte skulle ges ett automatiskt chilenskt medborgarskap instiftades av Pinochet. Detta på grund av att han trodde att en majoritet av dem skulle rösta med hans motståndare i framtida val. Nu blir barn till exilchilenare berättigade till medborgarskap utan att ha levt i landet.
En fransk undersökningsdomare har beslutat att pröva Pinochets inblandning i fyra franska medborgares död. Detta beslutades 22 oktober 2004.
[redigera] Valech-rapporten
I och med publiceringen av Valech-rapporten 29 november 2004, en officiell, grundligt utförd analys av militärdiktaturen, som dokumenterar alla kända fall av mord, försvinnanden, politiska fångar och tortyr, anses läget för Pinochets advokater allvarligt ha försämrats. Rapportens offentliggörande föranledde Chiles nuvarande arméchef att gå ut med en ursäkt för försvarets roll i hanteringen.
[redigera] Miljonerna på Riggs Bank
Under 2004-2005 kom en undersökning utförd av ett utskott i den amerikanska kongressen fram till att amerikanska Riggs Bank hade hjälpt familjen Pinochet att gömma undan stora summor pengar utanför Chile. Genom ett invecklat nät av konton förfogade ex-presidentens familj över nära 200 miljoner kr. Varifrån en så pass ansenlig summa har kunnat komma har Pinochets jurister inte kunnat förklara på ett tillfredsställande vis. Det chilenska rättsväsendet visade under 2005 intresse för dessa konton. Den 10 augusti 2005 arresterades Pinochets hustru Lucía Hiriart Rodriguez samt en av deras söner som inblandade i affären. Det skedde på en inhemsk domares order, och ägde rum då Lucía besökte ett militärsjukhus för en hälsoundersökning. Lucía släpptes senare mot borgen, men kartläggningen av miljonerna fortsätter.
Hela familjen Pinochet (förutom yngsta dottern), d.v.s. båda makarna, två söner och två döttrar, står under brottsutredning för delaktighet i systemet med hemliga konton runt om i världen samt för skatteflykt. I januari 2006 försökte äldsta dottern Lucía Pinochet Hiriart undkomma utredningen genom att söka asyl i USA. De amerikanska myndigheterna gav henne inte asyl (officiellt drog hon själv tillbaka asylansökan) och hon skickades tillbaka till Chile, där hon togs om hand av chilensk polis när hon landade på Santiagos flygplats.
