Bernard Williams

Wikipedia

Bernard Arthur Owen Williams, född 21 september 1929 i Westcliff-on-Sea, Essex, död 10 juni 2003 i Rom, var en brittisk moralfilosof, av The Times kallad ”den mest talangfulle och den viktigaste brittiske moralfilosofen av sin tid.”^[1] Han hade under sin karriär professurer vid Cambridge University, University of California, Berkeley, och Oxford University. Som filosof var han påverkad av Friedrich Nietzsche samt kritiker till Immanuel Kant, utilitarianismen och konsekventialismen.

William spenderade över femtio år av sitt liv med att försöka besvara frågan: Vad innebär det att leva väl? Detta var en fråga endast ett fåtal analytiska filosofer hade behandlat, till förmån för att fokusera på frågor om moraliska skyldigheter. För Williams var de moraliska skyldigheterna, i den mån uttrycket hade någon mening, tvungna att anpassas till handlingar som utförs av egenintresse och för att få ett gott liv.

Under det att han innehade Knightbrigdeprofessuren vid University of Cambridge i över ett årtionde, och var Provost vid King's College, Cambridge nästan lika länge, blev Williams världsberömd för sin strävan efter att återföra moralfilosofin till dess urgrund: till historien och kulturen, politiken och psykologin, och i synnerhet, till grekerna. Han beskrevs som ”en analytisk filosof med en humanists själ”,^[2] men såg sig själv som en syntetiker som sammanförde tankar från fält som i allt högre grad verkade oförmögna att kommunicera med varandra. Han tillbakavisade vetenskaplig och evolutionär reduktionism, och kallade reduktionister en gång ”de som jag verkligen ogillar” eftersom de i moraliskt avseende är fantasilösa, menade han.^[3] Komplexiteten var vacker, ansåg Williams, och därtill meningsfull och irreducibel. Han är också berömd för sina banbrytande essäer i vilka han undersökte begreppet ’personlig identitet’ — dessa publicerades tidigt i hans karriär.

Vidare var Wiliams känd för att försvara att kvinnorna i akademierna,^[4] och betraktade kvinnorna som en möjlighet till förening av förnuft och känsla som han menade att den analytiska filosofin förbisett. Den amerikanska filosofen Martha Nussbaum sade om Williams att han var ”så nära feminist som en man i hans generation kunde bli.”^[5]

Vid sidan av sin akademiska karriär, anlitades Williams av regeringen som sakkunnig. I den egenskapen sökte Margaret Thatcher hans råd angående pornografi och censur. Detta resulterade i en utredning i vilken han menade att sexualbrott inte alltid kan kopplas till pornografi, och att så länge som barn skyddas, finns inga moraliska hinder för vuxna att konsumera pornografi. Denna utredning innebar nästan slutet på hans karriär, och han fick inga nya regeringsuppdrag på 15 år.

Hans förra hustru Shirley Williams, född Brittain-Catlin som dotter till George Catlin och Vera Brittain, var en känd politiker och adlades med titeln Baroness Williams of Crosby. De skilde sig 1974, han ateist och hon katolik. Han själv dubbades till riddare 1999, och var medlem av British Academy.

[redigera] Bibliografi

Morality: An Introduction to Ethics. Cambridge University Press, 1972.
Problems of the Self. Cambridge University Press, 1973.
Utilitarianism: For and Against med J.J.C. Smart. Cambridge University Press, 1973.
Descartes: The Project of Pure Inquiry. Harvester Press, 1978.
Moral Luck. Cambridge University Press, 1981.
Ethics and the Limits of Philosophy. Harvard University Press, 1985.
Shame and Necessity. University of California Press, 1993.
Making Sense of Humanity. Cambridge University Press, 1995.
Truth and Truthfulness: An Essay in Genealogy. Princeton University Press, 2002.
In the Beginning Was the Deed: Realism and Moralism in Political Argument. Princeton University Press, 2005.
The Sense Of The Past: Essays In The Philosophy Of History, 2006.
Philosophy As A Humanistic Discipline. Edited by A. W. Moore, 2006.
"Philosophy As a Humanistic Discipline," Philosophy 75 (294), Oct. 00, 477–496.
"Understanding Homer: Literature, History and Ideal Anthropology," i Being Humans: Anthropological Universality and Particularity in Transdisciplinary Perspectives. Neil Roughley, ed. de Gruyter, 2000.
"Tolerating the Intolerable," i The Politics of Toleration. ed. Susan Mendus, Edinburgh University Press, 1999.
"Moral Responsibility and Political Freedom," 56 Cambridge Law Journal, 1997.
"Stoic Philosophy and the Emotions: Reply to Richard Sorabji," i Aristotle and After. R. Sorabji (ed), Bulletin Inst. Class Stud. London, Supplement 68, 1997.
"Contemporary Philosophy: A Second Look," i The Blackwell Companion to Philosophy. N. F. Bunnin (ed), Blackwell, 1996.
"History, Morality, and the Test of Reflection," i The Sources of Normativity. Onora O'Neill (ed), Cambridge University Press, 1996.
"The Politics of Trust," i The Geography of Identity, ed. Patricia Yeager, University of Michigan Press, 1996.
"The Women of Trachis: Fictions, Pessimism, Ethics," i The Greeks and Us. R. B. Louden and P. Schollmeier (eds), Chicago University Press, 1996.
"Truth, Politics and Self-Deception," Social Research. 63.3 (Fall 1996).
"Toleration: An Impossible Virtue?" i Toleration: An Exclusive Virtue, ed. David Heyd, Princeton University Press, 1996.
"Reasons, Values and the Theory of Persuasion," i Ethics, Rationality and Economic Behavior, ed. Francesco Farina, Frank Hahn and Stafano Vannucci, Oxford University Press, 1996.
"Truth in Ethics," Ratio 8(3), 1995, 227–42.
"Acting as the Virtuous Person Acts," i Aristotle and Moral Realism, ed. Robert Heinaman, Westview Press, 1995.
"Ethics," in Philosophy: A Guide Through the Subject, ed. A. C. Grayling, Oxford University Press, 1995.
"Identity and Identities," i Identity: Essays Based on Herbert Spencer Lectures Given in the University of Oxford, ed. Harris, Henry, Oxford University Press, 1995.
"Cratylus' Theory of Names and Its Refutation," i Language, ed. Stephen Everson, Cambridge University Press, 1994.
"Descartes and the Historiography of Philosophy," i Reason, Will and Sensation: Studies in Descartes's Metaphysics, ed. John Cottingham, Oxford University Press, 1994.
"The Actus Reus of Dr. Caligari," 142 Pennsylvania Law Review, May 1994.
"Pagan Justice and Christian Love," Apeiron 26 (3–4), 1993, 195–207.

Samtidens filosofer

Analytiska filosofer:

Kontinentala filosofer:

Övriga

[redigera] Källor

artikeln påbörjades som en förkortad översättning av den engelska artikeln

[redigera] Noter

^ Minnesruna, "Professor Sir Bernard Williams," The Times, 14 juni 2003
^ McGinn, Colin, "Isn't It the Truth?" The New York Review of Books, 10 april 2003
^ Baker, Kenneth, Bernard Williams: "Carrying the torch for truth", en intervju med Bernard Williams, San Francisco Chronicle, 22 september 2002
^ Nussbaum, Martha, "Tragedy and Justice", Boston Review, October/November 2003
^ Nussbaum, Martha, "Tragedy and Justice", Boston Review, October/November 2003