Förbudsmärken
Wikipedia
Förbudsmärken är en typ av vägmärken som ska tala om för trafikanterna vad som är förbjudet. Förbudsmärken är oftast runda och har en symbol mitt i märket som visar vad som kan vara förbjudet. En del förbudsmärken saknar symbol och har istället andra speciella detaljer som kännetecknar förbudet.
Vägmärken i Europa följer en viss enhetlig standard (FN:s konvention om vägmärken och signaler). Vissa skillnader kan dock förekomma mellan olika länder. Märkena i denna artikel visar de svenska märkena, men skillnaden mot andra europeiska länder är ganska liten. De skyltar som är med i konvention används i många länder i Europa. Några skyltar finns i Sverige men är inte med i konventionen, och används i ett fåtal länder eller bara i Sverige.
En skillnad är att varningsmärken och förbudsmärken har gul bakgrund i en del länder som t ex Sverige, Makedonien, Montenegro, Finland, Serbien, Island, Kroatien och Slovenien medan de i många andra länder har vit bakgrund. Färgen är en skillnad som betraktas som obetydlig eftersom symbolerna och formen på vägmärkena är densamma i alla länder (Irland har dock större avvikelser).
En annan skillnad när det gäller förbudsmärken i Europa är att vissa länder såsom Danmark, Finland, Irland och Sverige har rött snedstreck på alla förbudsmärken med symboler (dock inte de med siffror), medan de flesta andra länder som Belgien, Frankrike, Nederländerna, Ryssland, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike inte har det i allmänhet, utan endast rund röd ram och en svart symbol.
[redigera] Förbud mot fordonstrafik
Denna skylt förbjuder all form av fordonstrafik. Detta innebär att man inte ens får cykla på vägen där skylten sitter uppsatt. Cykel får dock ledas. Ibland kan det dock finnas en tilläggstavla som anger något fordonsslag som undantas från förbudet. Skylten finns med i FN:s konvention, och används i många länder.
[redigera] Förbud mot infart med fordon
Dessa skyltar förbjuder infart med alla typer av fordon. De sätts upp på t ex gator där det är enkelriktat eller på olika former av vägar där trafiken enbart får gå i en enda riktning. De sätts då upp i den riktning där trafiken inte får gå. Avfarter från motorvägar har ofta denna skylt för att motverka att någon av misstag skulle köra på en motorväg i fel riktning.
Båda finns med i FN:s konvention, och den vänstra används i de flesta länder i Europa. Skylten brukar vara vit och röd. Även USA avänder denna skylt trots att man inte följer konventionen (snarare har andra länder följt USA för denna skylt). Varianten till höger med en överstruken pil rakt fram, används bara utanför Europa plus i Irland.
[redigera] Förbud mot trafik med motordrivet fordon
Denna skylt förbjuder alla typer av motorfordon. Det gäller bil, lastbil, buss och motorcykel. Förbudet gäller däremot inte moped då den inte räknas som motorfordon. Den finns med i FN:s konvention och i nästa alla länder i Europa. Utseendet varierar lite, bilen kan vara överst eller underst, fordonen kan ligga rakt ovanför eller snett ovanför varandra. Den har oftast rött snedstreck (eller vågrätt streck), medan de flesta förbudsmärken inte brukar ha det i många länder. I Nederländerna och Storbritannien är det dock inget streck.
I Frankrike finns en variant med moped som tredje fordon på skylten.
[redigera] Förbud mot trafik med motordrivet fordon och hästfordon
I FN:s konvention finns ett sådant märke med, dock inte i den svenska förteckningen. Den förekommer i ett fåtal länder, t.ex. Grekland, Luxemburg och Portugal.
[redigera] Förbud mot trafik med motordrivet fordon som har flera hjul än två
Denna skylt förbjuder trafik med motorfordon som har fler hjul än två. Det innebär att en bil inte får köra på vägen men däremot får en motorcykel köra där eftersom den enbart har två hjul. Motorcykel med sidovagn får dock inte köra där eftersom den då har fler än två hjul. Oftast sätts denna skylt upp där det är smalt och trångt. Det är då oftast för trångt för en bil att passera här men kan ändå vara lämpligt för motorcyklar. Skylten finns med i FN:s konvention.
[redigera] Förbud mot trafik med motorcykel och moped klass 1
Skylten förbjuder trafik med motorcykel. Övriga typer av fordon får dock köra här som t ex bil eller buss. Orsaken till att den sätts upp är oftast att motorcyklar bullrar mer än t ex bilar, och att det kan vara en plats där man vill undvika buller. Skylten finns med i FN:s konvention. Moped klass I, dvs "EU-moped" ingår i skyltens förbud även i fler EU-länder. Denna skylt brukar ha en förare på motorcykeln (dock inte t.ex. i Frankrike), till skillnad från skylten för mopedförbud, som inte brukar ha det.
[redigera] Förbud mot trafik med motordrivet fordon med tillkopplad släpvagn
Skylten till vänster förbjuder trafik med släpvagn med flera axlar. I en del länder förbjuder skylten trafik med alla former av släpfordon
De finns med i FN:s konvention, och avser där förbud mot trafik med motordrivet fordon med tillkopplad släpvagn, utom semitrailer eller enaxligt släp.
Det finns i konventionen också en variant, med bara en släpvagn utan dragfordon avbildad. Den avser "förbud mot trafik med motordrivet fordon med tillkopplad släpvagn". Den finns inte i Sverige, däremot i Finland, Portugal, Ryssland och Österrike. Den exakta betydelsen av skyltarna varierar lite.
[redigera] Förbud mot trafik med lastbil
Denna skylt förbjuder trafik med lastbil. Normalt gäller förbudet lastbilar som är tunga d.v.s. väger över 3,5 ton. Den sätts upp på en del mindre vägar där det anses olämpligt med tung trafik. Skylten finns med i FN:s konvention.
[redigera] Förbud mot trafik med buss
Skylten förbjuder trafik med buss. Normalt gäller förbudet tunga bussar d.v.s. väger över 3,5 ton. Skylten finns inte med i FN:s konvention. Den finns inte officiellt i Sverige, men förekommer ändå. Den finns i ett antal EU-länder, t.ex i Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien och Storbritannien.
[redigera] Förbud mot fordon lastade med farligt gods
Denna skylt förbjuder trafik med farligt gods och avser normalt lastbilar. Den sätts upp på en del vägar i genom städer, eller tunnlar där en olycka med farligt gods skulle kunna bli katastrofal. Skylten finns med i FN:s konvention, och används i många länder i Europa.
[redigera] Förbud mot fordon lastade med hälsofarligt gods
Denna skylt förbjuder trafik med farligt gods enligt förra skylten plus gods som är hälsofarligt och skadar dricksvatten. Den sätts upp vid vattentäkter. Skylten finns inte med i FN:s konvention, däremot i Belgien, Grekland, Frankrike, Island, Italien, Spanien, Tyskland och någon mer. I Sverige har man inga sådana förbudsmärken, utan bara upplysningsmärken som rekommenderar att ringa 112 vid olycka.
[redigera] Förbud mot brandfarligt gods
Förbud mot fordon, även personbilar, lastade med brandfarligt eller explosivt gods. Den finns inte med i konventionen, och inte heller i Sverige. Den förekommer bl.a. i Belgien, Frankrike, Grekland, Luxemburg, Italien, Ryssland, Spanien och Storbritannien.
[redigera] Förbud mot trafik med traktor och motorredskap
Denna skylt förbjuder trafik med traktor och motorredskap. Oftast sätts den upp på en del större vägar där det anses olämpligt med långsamgående fordon. Sedan många år krävs hytt eller störtbåge på nya traktorer inom EU, vilket inte finns på den svenska skyltens bild. Skylten finns med i FN:s konvention och i många länder (utan hytt eller störtbåge). I Danmark, Ryssland och Nederländerna har traktorn hytt.
[redigera] Förbud mot riksha
Denna skylt förbjuder trafik med Riksha (Med annat ord cykeltaxi, lastcykel och liknande). Skylten finns inte med i FN:s konvention. Den förekommer i Polen.
[redigera] Förbud mot cykeltrafik
Denna skylt förbjuder trafik med cykel. I Sverige och Danmark ingår moped normalt i förbudet om inte någon tilläggstavla finns som säger något annat. Skylten finns med i FN:s konvention, där det dock inte står något om mopeder. Skylten finns i många europeiska länder. Den visar alltid en cykel utan en cyklist på.
[redigera] Förbud mot mopedtrafik
Denna skylt förbjuder trafik med moped, i Sverige båda de svenska klasserna. Den finns med i FN:s konvention, och finns i åtskilliga länder i Europa.
[redigera] Förbud mot gång- och cykeltrafik eller cykel- och mopedtrafik
Det finns en skylt som förbjuder gång- och cykeltrafik. Den finns inte med i FN:s konvention, men den används i Norge och Finland.
En liknande skylt finns i Nederländerna och Österrike, som förbjuder cykel- och mopedtrafik. Portugal har en skylt med dessa två fordon plus motorcykel.
[redigera] Förbud mot trafik med hästfordon
Denna skylt förbjuder hästfordon. Skylten är inte så vanlig idag utan var vanligare förr. Ändå finns den med i förteckningen i de flesta länder i Europa, liksom i FN:s konvention. Den avser där alla fordon som dras av djur, t.ex. oxar.
[redigera] Förbud mot ridning
Denna skylt förbjuder ridning. Skylten finns inte med i FN:s konvention, men förekommer i ett antal länder, t.ex. Belgien, Danmark, Finland, Portugal, Spanien och Sverige.
[redigera] Förbud mot gångtrafik
Denna skylt förbjuder gångtrafik. Den sätts ofta upp vid vägar med stor trafik där gångtrafik är olämplig. I närheten av motorvägar kan skylten också förekomma då det alltid är förbjudet att gå på en motorväg. Skylten finns med i FN:s konvention.
[redigera] Förbud mot handkärror
I FN:s konvention finns en skylt som förbjuder handdragna kärror, dock inte i den svenska förteckningen. Den finns i ett antal länder bl.a. i Belgien, Grekland, Frankrike, Italien, Polen och Portugal. I Luxemburg råkar den ha en viss likhet med en svensk hällristning.
[redigera] Förbud mot trafik med terrängmotorfordon och terrängsläp
Denna skylt förbjuder trafik med terrängfordon. Ofta innebär det till exempel snöskoter. Skylten förekommer till största del i Norrland vad det gäller Sverige. Skylten finns inte med i FN:s konvention, och förekommer i främst i norra Europa.
[redigera] Begränsad fordonsbredd
Denna skylt talar om vad som är den maximala bredden för ett fordon för att passera. Den brukar finnas på platser med begränsad fordonsbredd och där en del bredare fordon kan överskrida detta mått. Den är vanlig på vägarbeten på motorvägar där man för över all trafik på en halva och gör tillfälliga smala filer, den vänstra extra smal. På smala landsvägar där lastbilar knappast kan mötas används normalt inte skylten, eftersom man inte vill förbjuda lastbilar. Förarna får klara ut en sådan situation. Denna skylten (liksom nästa) är med i konventionen, och finns ungefär likadan i nästan alla europeiska länder. Grekland har två bokstäver för meter ovanför varandra, μ och m. Ryssland anger kyrilliskt м vilket brukar vara lätt att förstå även för trafikanter som inte förstår ryska eller kyrilliska. Storbritannien anger både metriska och engelska enheter ovanför varandra.
[redigera] Begränsad fordonshöjd
Denna skylt talar om vad som är den maximala höjden för ett fordon för att passera. Den brukar finnas på platser med begränsad fordonshöjd och där en del högre fordon kan överskrida detta mått. I Sverige (och i FN:s europavägskonvention) är normal tillåten höjd 4,5 m och i många andra europeiska länder 4,0 m. Detta brukar inte skyltas. Numera är alla riks- och europavägar åtminstone i Sverige passerbara med 4,5 m höjd. I Tyskland gäller ofta 4,0 m [1]. Norge har 4,5 m men det finns även europavägar med lägre höjd ned till 4,0 m, till exempel i tunnlar, ibland utan förbifart. Den som kör ett fordon över 4,0 m måste känna till eller kontrollera det i förväg.
Skylten är med i FN:s vägmärkeskonvention. Irland har snedstreck på denna skylt, som dock gör uppehåll för siffrorna. Storbritannien och Irland anger både metriska och engelska enheter ovanför varandra. Grekland och Ryssland har sina alfabet såsom för "Begränsad fordonsbredd".
[redigera] Begränsad bruttovikt på fordon
Denna skylt talar om vad som är den maximala bruttovikten för ett fordon för att passera. Bruttovikt är vad fordonet väger för tillfället. Skylten sätts upp på en del mindre vägar med begränsningar i bärighet, särskilt grusvägar eller på lite svagare broar, och finns i FN-konventionen, och i de flesta länder i Europa.
Spanien och Portugal har, förutom detta märke, också ett märke med en lastbil och en vikt på. I Portugal anger den förbud mot kommersiella fordon över en viss vikt.
Storbritannien och Irland har bara denna variant, där betyder den förbud mot alla fordon över en viss bruttovikt. Denna skylt och den för begränsad höjd verkar vara de enda irländska märken som stoppar vissa typer av fordon.
[redigera] Begränsat axeltryck
Denna skylt talar om vad som är det maximala axeltrycket för ett fordon för att passera, och den finns i FN-konventionen, och i de flesta länder i Europa. Den sätts upp på en del mindre vägar med begränsningar i bärighet eller på lite svagare broar. Axeltrycket är vikten som vilar på vägen för de hjul som tillhör en axel. Den är normalt maximalt 10 ton i många länder, och skyltas vid lägre vikt.
[redigera] Begränsat boggitryck
Denna skylt talar om vad som är det maximala boggitrycket för ett fordon för att passera. Den sätts upp på en del mindre vägar med begränsningar i bärighet eller på lite svagare broar. Boggitrycket är summa axeltryck för två axlar nära varandra. Den finns i Sverige, Danmark, Finland och Norge, men inte så många fler länder och inte i FN-konventionen.
[redigera] Begränsad bruttovikt på fordon eller fordonståg
Skylten talar om vad som är den maximala bruttovikten för ett fordon eller fordonståg för att passera. Har man exempelvis ett släpfordon tillkopplat ska man således lägga ihop dragfordonets bruttovikt med släpets bruttovikt. Detta till skillnad från Begränsad bruttovikt på fordon då dragfordonet och släpfordonet räknas var för sig. Denna skylt finns inte i FN:s vägmärkeskonvention, men finns bl.a. i Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge.
[redigera] Bärighetsklass 2 och 3
Dessa skyltar visar att vägen har nedsatt s.k. bärighetsklass. En väg av högsta standard har bärighetsklass 1 eller benämns också som BK1, vilket inte skyltas. BK2 och BK3 skyltas, och det innebär vissa gränser för axeltryck, boggitryck och bruttovikt. BK3 innebär ett axeltryck på max 8 ton. De som kör tunga fordon måste känna till dessa skyltar. De finns inte i FN:s vägmärkeskonvention, utan är mest svenska.
[redigera] Begränsad längd på fordon eller fordonståg
Denna skylt talar om vad som är den maximala längden för ett fordon eller fordonståg för att passera. Denna skylt, som finns i konventionen och i ganska många länder, är sällsynt i Sverige, men förekommer t.ex. på serpentinvägar med extremt skarpa kurvor, eller i vissa städer med trånga gator.
[redigera] Minsta avstånd mellan motordrivna fordon
Denna skylt talar om vad som är det minsta avståndet mellan motordrivna fordon. Skylten är mycket ovanlig och i Sverige förekommer den nästan bara i övre Norrland på isvägar under vintern. En isväg är en väg som går över en frusen sjö eller vattendrag. Orsaken till att avståndet mellan fordonen måste vara långt är den begränsade bärigheten hos en isväg. Den kan även finnas på broar, dock sällsynt i Sverige. Den finns med i FN-konventionen, och i åtskilliga länder. Skylten finns i till exempel Sverige, Frankrike, Italien, Spanien och Tyskland men inte i Danmark, Belgien eller Storbritannien.
[redigera] Förbud att parkera fordon
Denna skylt talar om att det är förbjudet att parkera. Förbudet gäller fram till nästa korsning om inget annat anges. Den används i hela Europa, utom Irland. Konventionen har med denna skylt, men tillåter som undantag en vanlig förbudsskylt med en bokstav eller ett tecken, t.ex. "P", vilket används i Irland. I USA där man inte följer konventionen (och generellt sett inte bryr sig så mycket om internationella konventioner) används en fyrkantig skylt med texten "NO PARKING", och ev. tilläggstext.
[redigera] Förbud att stanna eller parkera fordon
Skylten talar om att det är förbjudet att stanna. Förbudet gäller fram till nästa korsning om inget annat anges. Den används i hela Europa. Irland har en egen variant, likadant rött kryss och röd ram, men vit bakgrund. Konventionen har med denna skylt, och kräver blå bakgrund, men tillåter som undantag parkeringsskylten med en tilläggstavla.
[redigera] Datumparkering
FN-konventionen har med två skyltar om datumparkering, parkeringsförbud, med ett eller två verikala streck. De anger parkeringsförbud udda resp jämna datum, och sätts vid varje gata. De används i bl.a. Finland, Grekland, Luxemburg, Ryssland och Spanien. Belgien, Frankrike och Spanien har varianten med nummer "1-15" eller "16-31" som också syftar på datum.
I Sverige och en del andra länder används de inte, utan i stället skylten Zon med parkeringsförbud och tillägstavla "Datumzon". Då gäller i Sverige regeln att parkering är förbjuden på gatusida med jämna husnummer under jämnt datum. Motsvarande gäller udda nummer under udda datum. Omvänd regel gäller i vissa andra länder t.ex. Danmark. Detta måste man känna till och komma ihåg, eftersom den enda skylten i Sverige och en del andra länder är zonskylten vid stadens gräns.
[redigera] Stopp vid tull
Skylten talar om att man ska stanna vid tull. Den finns vid gräns mellan länder och är med i konventionen. Normalt står ordet för "tull" på språket i landet man lämnar överst, och språket i det andra landet under strecket. På svenska används ordet "TULL". På andra länders språk heter det:
|
|
|
I Sverige är skylten numera ovanlig på grund av Schengenavtalet men finns kvar på en del ställen vid vissa gränser. Mellan många Schengenländer har kontrollerna avskaffats helt och denna skylt därmed börjat bli mer sällsynt där.
[redigera] Stopp vid signal
Denna skylt talar om att man ska stanna vid trafiksignaler om dessa visar stopp. Oftast sätts denna skylt upp om man ska stanna en bit före själva trafiksignalerna. När skylten finns uppsatt ska man stanna vid skylten eller vid en stopplinje vid skylten och inte vid trafiksignalerna. Den är inte med i FN-konventionen, men finns åtminstone i Sverige, osäkert vilka andra länder.
[redigera] Stopp vid kontroll
Denna skylt liknar föregående och sätts upp tillfälligt eller permanent, när det är poliskontroll. Det står en text t.ex. STOP KONTROL (Danmark), STOP POLIISI (Finland), HALT GENDARMERIE (Frankrike), ALT POLIZIA (Italien), STOP КОНТРОЛЬ (Ryssland). I Sverige är denna skylt inte med längre i förteckningen, utan man använder ett upplysningsmärke. Eller så används hastighetsbegränsning och så får en polis vinka in bilar och lastbilar.
[redigera] Stopp för vägavgift
Som en variant av föregående skyltar finns "Stopp för vägavgift", med text som t.ex HALT PEAGE i Frankrike, ALT STAZIONE i Italien, Διόδια i Grekland, PEAJE/TOLL i Spanien (bilden) och PORTAGEM PÈAGE i Portugal. Andra länder som Sverige använder ett särskilt upplysningsmärke för vägavgiftsstationer.
[redigera] Förbud mot mot signalhorn
I FN:s konvention finns en skylt som förbjuder att man tutar, dock finns den inte i den svenska förteckningen. Den har alltid rött snedstreck och finns i ett antal länder bl.a. i Frankrike, Grekland, Italien, Ryssland, Spanien och Österrike.
[redigera] Förbud att svänga
Dessa skyltar förbjuder sväng åt en viss riktning. De sätts upp vid vägkorsningar om man inte får svänga på ett visst sätt. Båda varianter finns med i FN:s konvention, och finns i princip alla länder i Europa. De har alltid rött snedstreck. Ganska ofta används påbudsmärken istället, åminstone i Europa.
Irland har förutom dessa två förbudsmärken, även påbudsmärken med röd ram utan snedstreck, endast sådana med pil. Dessa påbudsmärken håller på att fasas ut till förmån för blå sådana.
[redigera] Förbud mot vändning på väg (U-sväng)
Denna skylt förbjuder vändning på väg eller U-sväng som det också kallas, och den är med i konventionen, och finns i de flesta länder i Europa. Den har alltid rött snedstreck, utom i Nederländerna. Storbritannien och Irland har denna skylt spegelvänd, på grund av vänstertrafiken.
[redigera] Omkörning förbjuden
Dessa skyltar talar om att det är förbjudet att köra om andra fordon. Förbudet gäller fram till att det kommer en skylt som talar om att omkörningsförbudet tar slut. Det är dock tillåtet att köra om cyklar och mopeder. Båda är med i konventionen. Cypern och Storbritannien har dessa skyltar spegelvända, på grund av vänstertrafiken. Irland har en variant med två svarta bilar och snedstreck över och inga slutmärken.
Den högra skylten anger att omkörning med lastbil förbjuden. Den används ofta på hårt trafikerade motorvägar. Lastbilar är enligt lag hastighetsbegränsade till 90 km/h, men det kan vara frestande för en förare vars lastbil går något fortare att köra om. Skylten är inte så vanlig i Sverige, men vanlig i länder längre söderut.
I Portugal finns ytterligare en variant, omkörning förbjuden med motorcykel.
[redigera] Slut på omkörningsförbud
Dessa skyltar anger att förbudet att köra om, respektive förbudet att köra om med lastbil, upphör.
[redigera] Begränsad hastighet
I alla länder i världen används hastighetsbegränsningar, även om fri fart förkommer på vissa vägar i ett fåtal länder. I artikeln Motorväg finns en lista på hastighetsbegränsningar på motorvägar i Europa.
I hela Europa och många andra länder används en rund förbudsskylt med röd rand och svarta siffor, som finns i FN:s konvention, liksom i Sverige. De är oftast vita såsom övriga förbudsskyltar och gula i bland annat Sverige. Undantag är bl.a. USA och Kanada som har fyrkantiga vita skyltar med text "Speed limit 55" och liknande.
Enheten för hastighetsbegränsning är nästan alltid km/h, men mph (miles/h) förekommer åtminstone i USA och Storbritannien. mph har bara förekommit i engelskspråkiga länder. Irland gick över till km/h år 2005. Australien och Kanada har haft km/h i åtskilliga år. Enheten brukar inte stå utskriven, men är det i t.ex. Irland och Kanada. I Storbritannien och USA står inte heller någon enhet trots att den är mph.
[redigera] Sverige
Skyltarna som visas är svenska och texten nedan avser bara Sverige, inte andra länder.
I Sverige förkommer enligt lagtext endast 30, 50, 70, 90 och 110 km/h som hastighetsbegränsning 3 kap 17§. Det finns ett förslag från Vägverket (2005) att tillåta bland annat 40 och 60 som begränsning. I många andra länder finns var 10:e km/h som möjlig begränsning. Andra länder kan ha som Sverige med var 20:e km/h men håller sig då istället till 20, 40, 60, 80, 100 och 120 km/h som hastighetsbegränsning.
Dessa skyltar talar om att fordon inte får färdas fortare än 5 respektive 10 km/h. 15 och 20 förekommer också. Dessa skyltar har inte stöd i lagtexten. Skyltar med mindre gräns än 30 km/h brukar sitta i industriområden och liknande. De visar då företagets gräns som de anställda ska följa.
Denna skylt talar om att fordon inte får färdas fortare än 30 km/h. Den före kommer ofta vid skolor, förskolor eller vid andra platser där det finns barn. På senare år tillåts denna gräns på valfri plats där kommunen bedömer att 50 är för hög gräns.
Denna skylt talar om att fordon inte får färdas fortare än 50 km/h, den hastighetsgräns som normalt gäller i tätbebyggt område. Där tätbebyggt område börjar har det blivit allt vanligare att denna skylt ersätts med skylten för tätbebyggt område. Denna hastighet är bashastighet inom tätbebyggt område, vilket innebär att denna hastighet automatiskt gäller då ingen annan anges.
Denna skylt talar om att fordon inte får färdas fortare än 70 km/h. Denna hastighet är bashastighet utom tätbebyggt område, vilket innebär att denna hastighet automatiskt gäller då ingen annan anges. Den gäller också på större vägar inom tätbebyggt område där gående och cyklister är skilda åt med tunnlar eller bevakade övergångsställen och separata vägar vid sidan om.
Denna skylt talar om att fordon inte får färdas fortare än 90 km/h. Det är den hastighetsskylt som är vanligast på de större svenska vägarna.
Denna skylt talar om att fordon inte får färdas fortare än 110 km/h. Det är den högsta tillåtna hastigheten i Sverige (förutom en sträcka i Halland, se nedan). Ungefär 1/3 av Sveriges totala väglängd med hastigheten 110 km/h utgörs av motorvägar, en liten andel utgörs av motortrafikleder, medan den största andelen utgörs av vanliga landsvägar, mest i norra Sverige. Ett märkligt förhållande är att det knappast förekommer några vanliga landsvägar med högre högsta tillåtna hastighet än i Sverige, trots att Sverige har den mest restriktiva hastighetsbegränsningen på motorväg inom hela EU.
Denna skylt talar om att fordon inte får färdas fortare än 120 km/h. I Sverige är det ännu så länge bara E6/E20 mellan Heberg och Skottorp i Halland som har en maximalt tillåten hastighet på 120 km/h, funderingar på att utöka detta till fler svenska motorvägssträckor finns. Dock finns möjlighet att sänka maximalt tillåten hastighet på denna sträcka genom att tända elektroniska skyltar som visar lägre hastighet. Det är väderförhållandena som avgör val av maximalt tillåten hastighet. Även en höjning till 140 km/h är under utredning. 140 km/h
[redigera] Slut på begränsad hastighet
I de flesta europeiska länder, liksom i konventionen (men inte i Sverige) finns en skylt som anger slut på hastighetsgräns. Detta innebär återgång till standardhastighetgräns för landsväg eller motorväg. Den betyder inte fri fart utom på tyska motorvägar, där man dock brukar ha skylten "Slut på alla tillfälliga förbud".
Faktum är att det råder presumtion om fri hastighet på alla tyska vägar utanför tättbebyggt område utom dem på vilka det saknas mittlinje eller mittremsa. Hastighetsbegränsningen på 100 km/h utanför tättbebyggt område gäller alltså endast på vägar utan mittlinje. På enfiliga vägar med mötesplatser utanför tättebebyggt område är emellertid endast 50 km/h tillåtet, vilket är lägre än i Sverige. I praktiken förekommer emellertid praktiskt taget inga vägar alls med mötande trafik och högre högsta tillåtna hastighet än 100 km/h och inte sällan tillåts endast 80 km/h. Det finns emellertid enstaka motorvägsliknande motortrafikleder som sektionsvis saknar hastighetsbegränsning.
Fram till 1967 förekom denna skylt även i Sverige med den - innan skylten rådande högsta tillåtna hastigheten angiven i grått - och fyra svarta snedgående streck mot gul botten, vilket betydde fri hastighet utanför tättbebyggt område och högst 50 km/h inom tättbebyggt område. Det är oklart om sådan skylt i praktiken förekom inom tättbebyggt område.
[redigera] Slut på alla tillfälliga förbud
I många europeiska länder, liksom i konventionen (men inte i Sverige) finns en skylt som anger slut på på alla tillfälliga förbud. Detta innebär återgång till standardhastighetgräns för landsväg eller motorväg, och slut på vissa andra förbud angivna av skyltar.
I Storbritannien och Irland verkar denna skylt (som har ett brett svart snedstreck) endast betyda återgång till normal hastighetsgräns.
Skylten förekom i Sverige fram till 1967 och kallades i folkmun "kines med sorgband" då bakgrunden var gul och de svarta strecken flöt samman till ett brett band.
[redigera] Zon med parkeringsförbud och stoppförbud
Den vänstra skylten talar om att man kommer in i en zon där det är förbjudet att parkera. Förbudet gäller fram till att det kommer en skylt som talar om att zonen med parkeringsförbudet tar slut. Normala märken om parkeringsförbud gäller bara till nästa korsning.
Den högra skylten gäller på samma sätt zon med förbud att stanna. Zonskyltarna sparar många skyltar, men gör det svårare att hålla reda på reglerna.
Enligt konventionen bör de ha texten "ZONE" ("ZON" på svenska) eller översättning överst eller underst, vilket de har i de flesta europeiska länder, men inte i Sverige, Spanien eller Finland.
Det vänstra märket används i Sverige och vissa andra länder också för att signalera datumparkering, då med en tilläggstavla "Datumzon" ovanför. Oftast är datumparkeringszonerna hela städer, så man får komma ihåg dessa skyltar som oftast står i utkanten av staden. I andra länder finns särskilda märken som sätts ut längs aktuella gator.
[redigera] Slut på zon med parkeringsförbud och med stoppförbud
Dessa skyltar talar om att zonförbudet att parkera, respektive zonförbudet att stanna upphör. Konventionen har med dem, rekommenderade att ha texten "ZONE" ("ZON" på svenska) eller översättning överst eller underst.
[redigera] Zon med hastighetsbegränsning
Den vänstra skylten talar om att man kommer in i en zon där det gäller en viss lägre hastighet. Denna lägre hastighet gäller fram till att det kommer en skylt som talar om att zonen med hastighetsbegränsning tar slut.
Den högra skylten anger slut på sådan zon. Dessa skyltar finns med i konventionen och i svenska regelverket, och i ett antal fler länder, men är inte så vanliga.