Fatwa
Wikipedia
Denna artikel handlar om |
Islamisk ordlista |
De fem pelarna |
Shahadah (trosbekännelse) |
Salah (bön) · Zakat (allmosa) · Ramadan (fasta) |
Hajj (vallfärd) |
Personer |
Muhammed |
Islamiska profeter |
Kalif · Shia Imam |
Sahaba |
Heliga städer |
Mekka · Medina · Jerusalem |
Najaf · Karbala · Kufa |
Kazimain · Mashhad · Samarra |
Händelser |
Hijra · Islamisk kalender · Eid ul-Fitr |
Eid ul-Adha · Aashura · Arba'in |
Byggnader |
Moské · Minaret · Mihrab · Kabaa |
Islamisk arkitektur |
Religiösa funktionärer |
Muezzin · Imam · Mulla |
Ayatollah · Mufti |
Skrifter och lagar |
Koran · Hadith · Sunnah· Ijma |
Fiqh · Fatwa · Sharia |
Grupper |
Sunni: Hanafiter · Hanbali · Maliki · Shafi'i |
Shi'a: Ithna Asharia · Ismailiter · Zaiddiyah |
Övriga: Ibadi · Khawarijer · Murjiter · Mu'taziliter |
Rörelser |
Sufism · Wahhabism · Salafism |
Grupper / rörelser utanför huvudfåran |
Ahmadiyyah · Nation of Islam |
Zikri · Druser |
Besläktade trosinriktningar |
Babism · Bahai · Yazidi |
Fatwa (plur. fetáva, sv. plur. "fatva"; arab. av verbet afta, "avge ett utlåtande", varav ordet mufti är ett particip), den tekniska benämningen på varje juridiskt utlåtande, som en muslimsk mufti avger rörande en honom förelagd rättsfråga.
En sådan fatwa grundades ursprungligen på ett koranställe eller ett traditionellt yttrande av Profeten, men numera, sedan man föranstaltat storartade samlingar av de mest berömde rättslärdas utlåtanden (hadith), åberopas vanligen som grund en redan bekant fatwa rörande ett likartat fall. Därigenom får fatwa inom den islamiska rätten samma betydelse som prejudikat hos oss.
I det osmanska Turkiet fanns ett särskilt ämbetsverk, fetya-eminis byrå, där varje enskild mot skriftlig ansökan kunde erhålla en fatwa över vilken uppgiven tvistefråga som helst. Denna ansökan skulle alltid av byråns skrivare omsättas i en hävdvunnen frågande form, där de verkliga namnen utbyttes mot de stående Zeid, Amr etc. (motsvarande vårt A, B, etc.), varefter muftins svar påtecknades, i vanliga fall med den allra största korthet, såsom: "ja", "nej", "tillåtet", "otillåtet" och dylikt. Blott vid viktigare fall motiverades utlåtandet på ovan anförda sätt. Även sultanen brukade i tvistiga politiska frågor inhämta en fatwa från någon berömd mufti.
Delar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926. (Not)