Formel 1-VM 1987
Wikipedia
| F1-regler i korthet 1987 | |
| Motor | Över-/turboladdad 1 500 cc Sug 3 500 cc |
| Max cylindrar | 12 |
| Bilens minimivikt | 500 kg |
| Max bränsle | 195 liter/race för över- eller turboladdad motor, annars ingen begränsning. |
| Poängberäkning | 9, 6, 4, 3, 2, 1 • Halva poäng gavs om ett lopp stoppades före halva distansen. • Endast de elva bästa resultaten räknades in i mästerskapet. • Stall som inledde säsongen med endast en bil (Larrousse) fick inga poäng för sin andreförare. |
Innehåll |
[redigera] Vinnare
- Förare:
Nelson Piquet, Brasilien, Williams-Honda - Konstruktör:
Williams-Honda, Storbritannien
[redigera] Grand Prix 1987
[redigera] Stall, nummer och förare 1987
- AGS-Ford
- 14 - Pascal Fabre, Frankrike
- 15 - Roberto Moreno, Brasilien
- Arrows-Megatron
- 17 - Derek Warwick, Storbritannien
- 18 - Eddie Cheever, USA
- Benetton-Ford
- 19 - Teo Fabi, Italien
- 20 - Thierry Boutsen, Belgien
- Brabham-BMW
- 7 - Riccardo Patrese, Italien / Stefano Modena, Italien
- 8 - Andrea de Cesaris, Italien
- Coloni-Ford
- 32 - Nicola Larini, Italien
- Ferrari
- 27 - Michele Alboreto, Italien
- 28 - Gerhard Berger, Österrike
- Ligier-Megatron
- 25 - Rene Arnoux, Frankrike
- 26 - Piercarlo Ghinzani, Italien
- Larrousse (Lola-Ford)
- 29 - Yannick Dalmas, Frankrike (tillkom under säsongen)
- 30 - Philippe Alliot, Frankrike
- Lotus-Honda
- 11 - Satoru Nakajima, Japan
- 12 - Ayrton Senna, Brasilien
- March-Ford
- 16 - Ivan Capelli, Italien
- McLaren-TAG
- Minardi-Motori Moderni
- 23 - Adrián Campos, Spanien
- 24 - Alessandro Nannini, Italien
- Osella-Alfa Romeo
- 21 - Alex Caffi, Italien
- 22 - Gabriele Tarquini, Italien / Franco Forini, Schweiz
- Tyrrell-Ford
- Williams-Honda
- 5 - Nigel Mansell, Storbritannien / Riccardo Patrese, Italien
- 6 - Nelson Piquet, Brasilien
- Zakspeed
- 9 - Martin Brundle, Storbritannien
- 10 - Christian Danner, Tyskland
[redigera] Slutställning förare 1987
- 1 - Nelson Piquet, Williams-Honda, 73 poäng
- 2 - Nigel Mansell, Williams-Honda, 61
- 3 - Ayrton Senna, Lotus-Honda, 57
- 4 - Alain Prost, McLaren-TAG, 46
- 5 - Gerhard Berger, Ferrari, 36
- 6 - Stefan "Lill-Lövis" Johansson, McLaren-TAG, 30
- 7 - Michele Alboreto, Ferrari, 17
- 8 - Thierry Boutsen, Benetton-Ford, 16
- 9 - Teo Fabi, Benetton-Ford, 12
- 10 - Eddie Cheever, Arrows-Megatron, 8
- 11 - Jonathan Palmer, Tyrrell-Ford, 7
- 12 - Satoru Nakajima, Lotus-Honda, 7
- 13 - Riccardo Patrese, Brabham-BMW, 6
- 14 - Andrea de Cesaris, Brabham-BMW, 4
- 15 - Philippe Streiff, Tyrrell-Ford, 4
- 16 - Derek Warwick, Arrows-Megatron, 3
- 17 - Philippe Alliot, Larrousse (Lola-Ford), 3
- 18 - Martin Brundle, Zakspeed, 2
- 19 - Yannick Dalmas, Larrousse (Lola-Ford), 2
- 20 - Roberto Moreno, AGS-Ford, 1
- 21 - Rene Arnoux, Ligier-Megatron, 1
- 22 - Ivan Capelli, March-Ford, 1
[redigera] Slutställning konstruktörer 1987
- 1 - Williams-Honda, 137 poäng
- 2 - McLaren-TAG, 76
- 3 - Lotus-Honda, 64
- 4 - Ferrari, 53
- 5 - Benetton-Ford, 28
- 6 - Tyrrell-Ford, 11
- 7 - Arrows-Megatron, 11
- 8 - Brabham-BMW, 10
- 9 - Larrousse (Lola-Ford), 3
- 10 - Zakspeed, 2
- 11 - Ligier-Megatron, 1
- 12 - AGS-Ford, 1
- 13 - March-Ford, 1
- 14 - Minardi-Motori Moderni
- 15 - Osella-Alfa Romeo
[redigera] Säsonger
1950 | 1951 | 1952 | 1953 | 1954 | 1955 | 1956 | 1957 | 1958 | 1959 | 1960 | 1961 | 1962 | 1963 | 1964 | 1965 | 1966 | 1967 | 1968 | 1969 | 1970 | 1971 | 1972 | 1973 | 1974 | 1975 | 1976 | 1977 | 1978 | 1979 | 1980 | 1981 | 1982 | 1983 | 1984 | 1985 | 1986 | 1987 | 1988 | 1989 | 1990 | 1991 | 1992 | 1993 | 1994 | 1995 | 1996 | 1997 | 1998 | 1999 | 2000 | 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010
