Web Analytics

See also ebooksgratis.com: no banners, no cookies, totally FREE.

CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Georgiska - Wikipedia, den fria encyklopedin

Georgiska

Wikipedia

Georgiska (ქართული Kartuli')
Talas i: Georgien, Iran, Azerbajdzjan, Turkiet, Ryssland
Region:
Antal talare: 7,5 miljoner
Rankning:
Klassificering: (Kaukasiska språk)
Sydkaukasiska
Georgiska
Officiell status
Officiellt språk i: Georgien
Språkmyndighet:
Språkkoder
ISO 639-1 ka
ISO 639-2 kat
SIL kat

Georgiska (ქართული; kartuli, gruzinska) är ett sydkaukasiskt språk som talas i Georgien, nordöstra Turkiet och nordvästra Iran. Det skrivs med det georgiska alfabetet.

Georgiska tros ha skilts från megreliska och laz under det första årtusendet f.Kr., och dessa språk i sin tur skiljdes från svanuri ytterligare tusen år tidigare.

Georgiska har en rik litterär tradition. Den äldsta bevarade litterära texten på georgiska är "Drottningen sankta Shushankis martyrskap" (Tsamebay tsmindisa Shushanikisi, dedoplisa) av Iakob Tsurtaveli vilken skrevs på 400-talet e.Kr. Nationaleposet "Riddaren i panterskinnet" (Vepkhistqaosani) av Shota Rustaveli skrevs på 1100-talet.

Innehåll

[redigera] Fonologi

[redigera] Konsonanter

Där flera konsonanter uttalas på samma artikulationsställe ges de i följande ordning: tonlös/tonande/tonlös ejektiva.

  Bilabial Dental Palatal Velar Uvular Glottal
Klusil p ფ/b ბ/ t თ/d დ/   k ქ/g გ/ 1  
Frikativa v s ს/z ʃ შ/ʒ   x ხ/ɣ h
Affrikata   ʦ ც/ʣ ძ/ʦʼ ʧ ჩ/ʤ ჯ/ʧʼ      
Nasal m n        
Likvida   l ლ, r        

1/qʼ/ saknar både icke-ejektiv och tonad motsvarighet

Observera att några konsonanter i georgiska är en kombination av två ljud. Dessa är:

  • , ʦ (dental och affrikata, tonlös aspirerad)
  • , ʣ (dental och affrikata, tonande)
  • , ʦʼ (dental och affrikata, tonlös ejektiva)

Jämför också dessa ljud med liknande uttal:

  • , k (aspirerad) och , (ejektiva)
  • , t (aspirerad) och , (ejektiva)
  • , p (aspirerad) och , (ejektiva)
  • , ʧ (aspirerad) och , ʧʼ (ejektiva)

Det finns två foner i georgiska som liknar -h-:

  • , h (frikativa och glottal) och , kh (frikativa och velar).

Den första av dessa foner motsvarar h i ordet hotell (IPA [h]), men den andra har inte någon motsvarighet i svenska, däremot i tyska, till exempel i Bach (IPA [x]).

Georgiskan har många konsonantkombinationer.

[redigera] Vokaler

ɪ   ʊ
ɛ   ɔ
  a  

[redigera] Fonotax

Georgiska innehåller några tämligen imponerande konsonantkombinationer, som till exempel kan ses i ord som gvprtskvni och mtsvrtneli.

[redigera] Grammatik

[redigera] Morfologi

Georgiska är ett agglutinerande språk. Prefix och suffix fogas till ett rotmorfem för att bilda ett predikat. I vissa fall kan upp till åtta separata morfem sammanfogas.

Exempel:ageshenebinat ("ni skulle ha byggt") vilket består av morfemen: a-g-e-shen-eb-in-a-t. Varje enskilt morfem bidrar med en tydligt urskiljbar grammatisk funktion, till exempel tempus eller agentens person.

[redigera] Morfofonologi

Synkop är ett vanligt fenomen i georgiska. När ett suffix (i synnerhet plural suffixet -eb-) fogas till ett ord som i sin sista stavelse innehåller någon av vokalerna a eller e så utesluts vanligen denna vokal. Till exempel: megobari (vän), megobØrebi > megobrebi (vänner), det vill säga a har undertryckts i ordrotens sista stavelse.

[redigera] Deklination

Georgiskan har sju kasus: nominativ, ergativ, dativ, genitiv, instrumentalis, adverbialis and vokativ. Georgiskan är inte ett rent ergativt språk utan använder sig av så kallad kluven ergativitet, det vill säga att kasusmarkeringen på de olika rollerna i en given sats beror på satsens och de ingående komponenternas typ. Det är huvudsakligen verbet som bestämmer vilken typ av kasusmarkering som används. Till exempel så tar transitiva verb i dåtid ergativ kasusmarkering, vilket även verbet "att veta" gör i presens.

[redigera] Ordbildning

Språket är synnerligen rikt på deriveringsaffix, både prefix och suffix. Till exempel: från ordroten -Kart-, kan följande ord deriveras: Kartveli (georgier), Kartuli (georgiska (språket)) och Sakartvelo (Georgien).

  • De flesta georgiska efternamn slutar på -dze ("son") (västra Georgien), -shvili ("barn") (östra Georgien), -ia (västra Georgien, Samegrelo), -ani (västra Georgien, Svanetien), -uri (östra Georgien), etc.

[redigera] Syntax

Georgiska är ett postpositionellt språk, det vill säga ett språk som placerar adpositioner (prepositioner, postpositioner, impositioner och cirkumpositioner) efter substantivet. Georgiskans postpositioner är mestadels suffix, men några är separata ord. Precis så som prepositioner i tyska tar postpositionerna i georgiska specifika kasus.

Den grundläggande satsstrukturen är SVO (subjekt-verb-objekt), men ordföljden är ej lika strikt som i till exempel svenska, även subjekt-objekt-verb förekommer.

Georgiska saknar grammatiskt genus, till och med pronomina är genus-neutrala. Språket saknar också bestämd och obestämd artikel. I relativa satser kan man dock uttrycka bestämdhet med hjälp av partiklar.

[redigera] Källa

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../g/e/o/Georgiska.html

Static Wikipedia (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu