Hoatzin
Wikipedia
| ?Hoatzin | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Opisthocomiformes |
| Familj: | Hoatziner Opisthocomidae Swainson, 1837 |
| Släkte: | Ophisthocomus Illiger, 1811 |
| Art: | Hoatzin Ophisthocomus hoazin Müller, 1776 |
 Hoatzins utbredningsområde
|
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Hoatzin eller zigenarfågel (Ophisthocomus hoazin) är en mycket speciell fågel som lever i träskområden i Amazonflodens och Orinocos avrinningsområden och längs atlantkusten i Guyana, Surinam och Franska Guyana. Den blir 60-70 cm lång och knappt 1 kg tung. Trots att den har stora breda vingar är den en dålig flygare och förflyttar sig sällan längre sträckor än någon kilometer. Det lilla blåa huvudet med de röda ögonen är prytt med en lång och spretig tofs.
Innehåll |
[redigera] Systematik
Hoatzins släktförhållanden med andra fågelarter är och har varit mycket omtvistade. Sedan den först beskrevs 1776 har den omväxlande förts till hönsfåglarna, gökfåglarna, stubbstjärthönsen, tran- och rallfåglarna, flyghönsen, duvfåglarna och musfåglarna. Numera är det vanligast att den antingen placeras i någon av ordningarna hönsfåglar och gökfåglar, eller ges en helt egen ordning, Ophisthocomiformes, som alltså består av denna enda art.
Efter flera DNA-studier med motsägande slutsatser och debatt har det föreslagits att hoatzin och ett antal andra fåglar grupperas tillsammans i en grupp kallad metaves tillsammans med duvor. Gruppen omfattar flera systematiskt problematiska familjer som exempelvis flamingoer. Släktskapet är visat i första hand genom DNA, men familjerna i gruppen delar vissa avvikande anatomiska drag, som till exempel förekomsten av ett notarium (sammanväxta nackkotor). Även sättet att mata ungar med krävmjölk är en likhet mellan flamingoer, duvor och hoatzin.
[redigera] Biologi
Födan utgörs mest av blad, men piffas ibland upp med blommor och frukter. Hoatzin har en bland fåglar unik matsmältningsapparat, som har vissa likheter med idisslarnas. Dess kraftiga kräva fungerar som en muskelmage. Matsmältningen ger fågeln en tydlig lukt, en odör som är så stark att arten ibland kallas stinkfågel och inte jagas för mat utom i yttersta nödfall. Matsmältningsapparaten är, efter fåglars mått, så överdimensionerad att den delvis trängt undan bröstmuskeln vilket är en del av förklaringen till hoatzins usla flygförmåga.
I boet, som byggs i ett träd överhängande vatten och gärna i mindre kolonier, lägger hoatzinhonan vanligen två ägg som kläcks efter en månad. Ungarna lämnar boet efter ett par veckor och kan då både simma och klättra på trädstammarna med hjälp av sina kloförsedda vingar, men blir flygfärdiga först efter två månader. Ungfåglar som behöver undkomma rovdjur dyker ner i vatten och klättrar sedan upp med hjälp av de kloförsedda vingarna.
Hoatzin är en bullrig art med många hesa läten.
[redigera] Litteratur
- Fain, M.G., och P. Houde. (2004). "Parallel radiations in the primary clades of birds." Evolution 58: 2558-2573
[redigera] Extern länk
