Jean d'Alembert
Wikipedia
Jean d'Alembert, Jean le Rond d'Alembert, född 16 november 1717, död 29 oktober 1783, fransk matematiker och filosof; medlem av Académie française 1754 och dess ständige sekreterare 1772.
Innehåll |
[redigera] Liv
d'Alembert var illegitim son till en parisisk societetsdam, Mme de Tenzin, och blev som nyfödd lämnad på trappan till den kyrka i Paris, efter vilken han fick sitt efternamn. Uppväxt i en glasmästares familj fick han ändå understöd av sin biologiska far, adelsmannen Destouches, som såg till att d'Alembert fick en god uppfostran och utbildning. Han kunde därför ta examen vid Collège Mazarin 1735 och bli antagen som medlem i Vetenskapsakademien 1741.
[redigera] Verk
Inom matematiken var d'Alembert verksam inom området för ämnets tillämpningar, särskilt dynamiken. I Traité de dynamique (1743) formulerade han d'Alemberts pricip. Innebörden i denna princip är att Newtons tredje lag gäller inte bara för kroppar i vila utan även för kroppar i rörelse. Tas hänsyn till tröghetskrafterna kan varje dynamiskt problem behandlas som ett jämviktsproblem.
d'Alemberts arbeten omfattar även vätskors dynamik, vindarnas teori, vibrerande strängars fysik med mera. Inom den rena matematiken är d'Alemberts utveckling av teorin för partiella differentialekvationer mest känd. Vid sidan av sina matematiska och matematisk-fysikaliska arbeten är d'Alembert känd för sitt medarbetarskap i Diderots den stora Encyklopedien.
Vänskapen mellan d'Alembert och Voltaire är väl känd, och d'Alembert själv betraktas som en av upplysningsfilosoferna. Han ansåg att kunskap kan nås på tre sätt: genom minnet, förnuftet och fantasin.
[redigera] Bibliografi
- Traité de dynamique (1743)
- Recherches sur les cordes vibrantes (1747)
- Éléments de musique (1752)
- Mélanges de littérature et de philosophie (2 vol. 1753, 5 vol. 1759-67).
