Kärlkramp
Wikipedia
Kärlkramp, angina pectoris, är smärtattacker som förekommer i samband med att hjärtats kranskärl inte klarar av att försörja hjärtmuskeln med blod (myokardiell ischemi). Kärlkramp förekommer ofta i situationer då hjärtmuskeln tvingas prestera hårdare än normalt, och därmed kräver större blodförsörjning. Exempelvis vid fysisk ansträngning kan personer med hjärtbesvär drabbas av smärtorna.
Den underliggande orsaken till kärlkramp är en förträngning av hjärtats kranskärl (arterioskleros) eller exempelvis en förstoring av hjärtmuskeln (myokardiell hypertrofi) på grund av ökad kärlresistans (arterioskleros) i systemkretsloppet. Den ökade muskelmassan utvecklar en större kraft, vilket i sin tur komprimerar kranskärlen vid kontraktion.
Innehåll |
[redigera] Symptom
Smärtan kan stråla ut i käke eller vänster arm. Vid vila försvinner den snabbt, vilket särskiljer angina från hjärtinfarkt som uppkomer när någon artär i hjärtat är mer fullständigt igensatt (blodpropp i kranskärl). Vid hjärtinfarkt är smärtan ofta mer ihållande även i vila. Hjärtinfarkt är dock inte alltid förenad med smärta.
Kvinnor upplever ofta mer diffusa symtom vid kärlkramp. Många gånger saknas de klassiska symtomen helt och ersätts av andra åkommor som till exempel magont, ryggont eller ångest.
Ett annat exempel är "fönstertittarsjuka", claudicatio intermittens. Det är samma typ av tillstånd i benen, till följd av att deras artärer har blivit arteriosklerotiska.
[redigera] Undersökning
EKG vid vila och/eller ansträngning (arbetsprov; cykling) kan göras för att påvisa typiska EKG-förändringar vid angina.
[redigera] Behandling
Nitroglycerin lindrar besvären genom att vidga hjärtats kranskärl vilket medför att blodflödet normaliseras.
Betablockerare och/eller kalciumhämmare kan också ges. Vid svåra kärlkramp eller hjärtinfarkt kan behandling ske med ballongvidgning ("sprängning") av kranskärl men även bypassoperation kan komma ifråga.
Om medicinska behandlingar inte fungerar kan det också vara nödvändigt med operativa behandlingar som ballongvidgning, bypass, off-pump kirurgi och till och med i extremfall ryggmärgsstimulering.
