Kaja

Wikipedia

?Kaja Status i världen: Livskraftig (lc)^[1]

Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Fåglar Aves
Ordning:	Tättingar Passeriformes
Familj:	Kråkfåglar Corvidae
Släkte:	Kråkor Corvus
Undersläkte:	Coleus
Art:	Kaja C. monedula
Vetenskapligt namn
§Corvus monedula Auktor: Linné, 1758
Kajans utbredning


Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Kaja (Corvus monedula) är en fågel i familjen kråkfåglar.

Innehåll

1 Utbredning och taxonomi
- 1.1 Kajan i Sverige
2 Utseende och läte
- 2.1 Dräktskillnader mellan underarterna soemmerringii, monedula & spermologus
- 2.2 Läte
3 Biotop
4 Häckning och biotop
5 Beteende
6 Referenser
- 6.1 Källor
- 6.2 Externa länkar

[redigera] Utbredning och taxonomi

Kajan förekommer över hela Europa, i västra Nordafrika och i Asien österut till de nordvästligare delarna av Kina. Tidigare förekom den på Malta och i Tunisien men där förekommer den inte längre.

Den delas ofta upp i fyra underarter:

Corvus monedula monedula, nominatformen häckar i Skandinavien.
Corvus monedula spermologus, häckar i västra Europa, från Södra Danmark söderut till södra Spanien ,Italien, Ungern och Rumänien, och i Marocko och nordvästra Algeriet.
Corvus monedula soemmerringii, häckar i Ryssland, Östeuropa, Mindre Asien, Mellanöstern, Iran, norra Afghanistan och nordvästra Himalaya i Kashmir.
Corvus monedula cirtensis, häckar i nordöstra Algeriet.

Vissa delar vidare också upp den i underarterna:

Corvus monedula ibericus, som häckar i Spanien men som många för till spermologus.
Corvus monedula collaris, som häckar på Balkan och i Grekland men som många för till soemmerringii.
Corvus monedula pontocaspicus, häckar på Cypern, i Turkiet, norra Irak och Iran, och Turkmenistan men förs ofta till soemmerringii.
Corvus monedula ultracollaris, häckar i centrala Sibirien och Mongoliet men förs även den oftast till soemmerringii.

Tidigare klassificerade vissa taxonomer kajor som häckade i Centraleuropa till den egna underarten Corvus monedula turrium.^[2]. Denna underart kom först att inkluderas i underarten spermologus men förs idag istället till monedula^[3]

Det är en är klinal övergång från spermologus till monedula till soemmerringii.

Tillsammans med den närbesläktade klippkajan (Corvus dauricus) som lever i östra Asien bildar den undersläktet Coloeus. Vissa taxonomer klassificerar klippkaja som en underart till kaja.^[4]

[redigera] Kajan i Sverige

En del kajor stannar kvar i Sverige på vintern, inte bara i Skåne, utan också i Uppland. Andra flyttar till sydligare länder. De kajor som flyttar brukar komma tillbaka redan i mars-april. Kajan är vanlig i södra och mellersta Sverige och dess utbredningen har ökat under 1900-talet.

[redigera] Utseende och läte

Kaja, förmodligen av underarten spermologus fotograferad i Devon, Storbritannien.

Kaja, förmodligen av underarten Soemmerringii fotograferad i Yaroslavl i Ryssland.

Honan och hanen lika. På ovansidan av huvudet är den blåsvart. Dess rygg är svart, de undre kroppsdelarna mörkgrå, vingarna och stjärten är glänsande svarta. Kroppslängden är nära 34 cm och vingspannet 64-73 cm. Den väger ungefär 240 gram. Näbben är kort och kraftig. Den adulta fågeln har en ljusblå iris medan ungfågeln har en brun. Ungfåglar har också en brunare ton på vingarna.

[redigera] Dräktskillnader mellan underarterna soemmerringii, monedula & spermologus

Att skilja kajans underarter åt är inte enkelt och det är främst adulta fåglar som låter sig identifieras i fält. Eftersom övergången mellan underarterna är klinal finns det en rad övergångsformer som är omöjliga att identifier i fält.

Soemmerringii har i adult dräkt, särsklit i fräch höstdräkt, ett kraftigt vitt band i nacken och på sidan av halsen som är bredare framtill på halsen än i nacken. Den är också den kontrastrikaste av kajans underarter med en kraftig kontrast mellan de ljusgrå örontäckarna, huvudsidorna och nacken gentemot den svarta hjässan, strupen, bröstet och manteln.
Monedula har i adult dräkt ljusgrå örontäckare och nacke i kontrast till hjässan och ryggen, dock mindre kontrast än hos soemerringii. Den är ljusare undertill än de båda andra underarterna och man ser en kontrastskillnad mellan bröstet och vingpennorna. Den har även ett variabelt ljust band om halsen men inte alls så brett och kraftfullt vitt som soemerringii. Vissa individer saknar helt detta band och hos andra kan det barat vara en antydan.
Spermologus är den mörkaste underarten och dess fjäderdräkt är i jämförelse med de andra två underarterna nästan helsvart. Den saknar helt ett ljust band runt halsen. De mörkaste individerna av spermologus finner man i dess västligaste utbredningsområde, som Storbritannien, nordvästra Frankrike och Marocko medan ljusare individer av underarten återfinns i dess östliga utbredningsområde. Bland de ljusare individerna är det främst avsaknaden i kontrast mellan manteln och undersidan som skiljer den dräktmässigt från den ljusare monedula.

[redigera] Läte

Kajan är, speciellt i flockar, mycket talför och kan skränande dra omkring. Ibland ger den ifrån sig ett något klagande läte.

[redigera] Biotop

Kajan föredrar glesa lövskogar eller blandskogar, där det finns äldre träd med håligheter. Den återfinns ofta i närheten av mänsklig bebyggelse och om vintern samlas ofta större flockar i städer.

[redigera] Häckning och biotop

Kajan föredrar att utnyttja existerande hålor, till exempel hackspettshål eller skorstenar som bon, men kan om nödvändigt bygga ett bo i ett träd. Helst vill kajan bygga bo i kolonier. Själva boet byggs av kvistar och gräs, samt fodras med strån, hår och ull.

Äggen, som läggs i april-maj, är 4-7 st, blekt blågröna, med glest placerade svartbruna och askgrå fläckar. Honan ruvar äggen själv i 17-18 dagar. Det tar ungarna cirka en månad att bli flygfärdiga, och under tiden matar både hane och hona dem med uppstött föda.

[redigera] Beteende

Framåt hösten samlas kajorna i flockar, ofta tillsammans med råkor och kråkor. Liksom de andra arterna i släktet kråkor är kajan intelligent, skygg och social, men i allmänhet livligare och snabbare än de andra i sina rörelser.

Kajan blir lätt tam och kan läras att härma ord eller att komma när man kallar på den.