Ko

Wikipedia

För myndigheten KO, se Konsumentverket

Ko med kalv

Med ko avses vanligen en hona från arten nötkreatur (Bos taurus) som har kalvat, det vill säga som fött en avkomma och därför producerar mjölk men även honor hos exempelvis älg kallas för kor.

Innehåll

1 Mjölkkor
2 Trivia
3 Raser
4 Se även
5 Extern länk

[redigera] Mjölkkor

Juver med spenar

Innan kalvning kallas honan för kviga.

Ofta låter bonden betäcka/inseminera kvigan vid nio till tolv månaders ålder, eftersom det är först efter kalvningen som kons juver börjar producera mjölk. Kons dräktighetsperiod varar i nio månader och de flesta kor föder därför sin första kalv vid 18 till 22 månaders ålder.

Den första mjölken är av särskild kvalitet (liksom hos kvinnan) och heter råmjölk. Under sin livstid producerar en ko stora mängder mjölk. Mängden beror naturligtvis på ras men även utfodring, miljö och avel. Men de raser som är vanliga inom kommersiell produktion producerar omkring 8–13 000 kg mjölk per år eller 20–50 liter per dag.

Mjölkproduktionen är som störst omkring 70 dagar efter kalvningen för att därefter avta. Omkring 305 dagar efter kalvningen slutar kon producera mjölk, hon "går i sin", vanligen för att föda en ny kalv efter två månader.

En nederländsk ko av sorten Friesen i Sverige kallad SLB Svensk låglandsboskap

När en mjölkko slaktas kallas köttet nötkött.

Kon är en idisslare och har följaktligen fyra magar:

Våmmen
Nätmagen
Bladmagen
Löpmagen

[redigera] Trivia

Av råmjölk kan man grädda en eftertraktad pudding: "kalvdans".
En faktoid om kor är att de går att välta medan de sover. Det påstås ibland att "kovältning" är ett lantligt pojkstreck. I själva verket ligger kor när de sover, och de är i vilket fall för tunga för människor att välta, då en normal ko väger cirka 600 kg.
Inom hinduismen betraktas kor som heliga och får inte slaktas. (Se helig ko.)