Luminiscens
Wikipedia
Luminiscens, kallt ljus, ljusutveckling från kroppar med låg temperatur till skillnad från temperaturstrålning, eller elektromagnetisk strålning vid höga temperaturer. Fenomenet uppträder i material, organismer och ämnens fasförändringar med den gemensamma egenskapen att utsöndra (emittera) ljus vid låga temperaturer.
Innehåll |
[redigera] Fosforescens
Materials förmåga att utsöndra ljus efter de har blivit belysta. Används i vissa urverk eller brandskyddsskyltar. Material med denna egenskap är svavelföreningar med kalcium, barium och strontium. Även materialen (sibirisk) topas, krita, kalciumfosfat, aragonit fosforescera uppvisar samma fenomen men i lägre intensitet (brytbarhet). Det utsöndrade ljuset har mindre intensitet än belysningen och lystiden är i vissa fall mycket kort. Med hjälp av Becquerels fosforoskop kan fosforescenstidens (lystidens) längd bestämmas.
[redigera] Fluorescens
Materials förmåga att absorbera vissa våglängder och sedan emittera ljus med annan våglängd. Det fluorescerande materialet absorberar ofta det violetta ljuset och utsöndrar ljus av större våglängd, synligt ljus, i stället för att som vanligt förvandla detta till värme. Zswetts fluoroskop kan användas för att undersöka materials fluorescens. Material med stor fluorescensverkan är kininsulfat och fluorescin.
[redigera] Fotoluminiscens
Fosforescens och fluorescens benämns ofta fotoluminiscens.
[redigera] Termoluminiscens
Materials förmåga att lysa vid svag uppvärmning, men inte vid fortsatt upphettning. Exempelvis diamant och flusspat.
[redigera] Triboluminiscens
Materials förmåga att lysa vid gnidning (av grek. tribein "gnida") eller då det sönderbryts. Om två porslins- eller glasbitar gnids mot varandra kan man i mörker se att ett rödaktigt ljus emitteras vid beröringsstället. Samma fenomen uppstår om experimentet görs under vatten, d.v.s. vid låga temperaturer. Även sackarin har denna egenskap. Om man gnider två sockerbitar mot varandra, eller hackar sönder dem i en mortel, kan ljusutveckling iakttas.
[redigera] Kemiluminiscens
Ljusutveckling under kemiska reaktioner. Hit hör fosfors lysande i mörker, samt den ljusutveckling som kan iakttas när kalium och natrium skärs sönder i luft. Ljuset är ofta för svagt att observeras med ögat, men kan mätas med instrument.
[redigera] Bioluminiscens
Ljusutveckling från levande organismer eller ruttnande organisk substans. Mer kända exempel är ljusutveckling från skalbaggar (lysmaskar och eldflugor). Primärfärgerna som utsöndras är i allmänhet blått eller gult, ibland rött.
[redigera] Kristalloluminiscens
Ämnens egenskaper att lysa under vissa fasändringar (kristallisationsögonblick). Exempelvis fluornatrium, svavelkalium och svavelnatrium.
[redigera] Elektroluminiscens
Gasers egenskaper att lysa då de utsätts för elektriska urladdningar. Under vissa omständigheter kan lysutvecklingen fortlöpa efter att urladdningen har upphört.
