Medicinalväxt
Wikipedia
Medicinalväxter eller läkeväxter är växter, som har hälsobringande effekter på skilda kroppsdelar och organ. Farmakognosi är en gren av farmacin som bland annat sysslar med medicinalväxter. Många växter har artepitetet officinalis i sitt vetenskapliga namn för att beteckna att de används som medicinalväxt, till exempel Melissa officinalis, citronmeliss.
Redan tidigt togs växter från utlandet in till Norden. Genom att kristna munkar och nunnor som kom till Norden tog med sig läkeväxter byggdes det upp en utökad kunskap och variation av nyttoväxter, inte minst i de medicinska områdena. Kunskapen om växternas naturligt nyttiga egenskaper och användbarhet spreds snabbt. Handeln med avlägsna världsdelar gjorde även att utbudet av växter blev större. Det har förvisso alltid funnits "kloka gummor" och "naturläkare", som genom sin säregna ställning velat hålla sina "hemliga recept och mirakelmedel" för sig själva. Dock har många av dessa folkmedicinska traditioner varit spridda över hela kontinenter.
Under vårt århundrade har medicinalväxternas betydelse minskat i och med att man lyckats framställa de verksamma substanserna på syntetisk väg. På detta sätt har den manuella framställningen av drogerna på enskilda apotek nästan helt upphört och ersatts av stora läkemedelsindustrier, som förser apoteken med färdiga preparat.
Dock har inte medicinalväxterna spelat ut sin roll, för det hämtas fortfarande många råvaror till moderna läkemedel från växtvärlden, och intresset för kunskapen om medicinalväxternas läkande effekter är ingalunda förminskat, utan har bibehållits.
Då många av medicinalväxterna innehåller ämnen som är skadliga för människan i för stora doser är det inte rekommendabelt att på egen hand experimentera. Många finner dock stort nöje i att odla och samla in till exempel örter lämpliga för tebryggning.
[redigera] Betydelse
Läkeväxterna eller drogerna bildar en mångskiftande grupp bland nyttoväxterna. Här finns både vildväxande och odlade nyttoväxter som kan användas inom läkekonsten, läderindustrin, livsmedelsindustrin, parfymindustrin med mera.
[redigera] Verksamma ämnen
Den rent medicinala läkekraften finns i kemiska substanser eller enskilda ämnen som bildas i ämnesomsättningen (metabolismen) i en växt. Man kan dela in dessa substanser eller ämnen i ett antal kategorier:
- De som är utpräglat fysiologiskt verksamma på människans (även högre stående djur) organism.
- De som har en svagare verkan men som ändå är gynnsamt påverkar processer i organismen.
Man kan säga att de växter som är fysiologiskt versamma ofta är "giftiga" men det finns dock inte en klar gräns över vilka växter som är giftiga eller inte, för att även en högre dos av ogiftiga ämnen kan vara farligt och kan ha skadeverkningar på olika organ om man konsumerar för hög dos över lång tid.
Man kan tala om att det finns ca 11 stycken substansgrupper som är dokumenterat nyttiga i rätt doserad mängd. Dessa är:
- Alkaloider
- Glykosider
- Saponiner
- Eteriska oljor
- Bitterämnen
- Garvämnen
- Slem
- Organiska syror
- Sockerarter
- Växtfetter
- Vitaminer
Växternas läkekraft är inte ännu fullt kartlagd, det finns många växter i världen som man inte har kunnat kartlägga ännu. De asiatiska, afrikanska, sydamerikanska och australiensiska floror är fortfarande i stort sett okända.
