Natt och Dag
Wikipedia
Natt och Dag är svensk uradel från Östergötland. Den nu levande äldsta adliga släkten i Sverige; känd från år 1280 enligt dokument som återfinns på Riksarkivet. Introducerades på Riddarhuset år 1625. Släktmedlemmarna började använda sig namnet Natt och Dag först på 1700-talet, varför många personer skrivs med släktnamnet inom parentes, alltså (Natt och Dag). Namnet anspelar på kontrastskillnaden mellan det blå och det gyllene fältet i vapenskölden (se bild). Under 1500-talet präglades den svenska kronan med ätten Natt och Dags vapen (se Svenska Numismatiska Föreningen)
Gabriel Anrep, en släktforskare från 1800-talet, skriver så här:
- Att denna ätt skulle härstamma från Sigtrygg, en rik man, hvilken, enligt Sturlesson, vid år 1030 bodde i Nerike samt herrbergerade öfver vintern Norska Konungen Olof Haralsson den Helige, och att Sigtryggs son Ivar sedan blifvit en förnäm man, kan vara troligt men saknar bevis.
Den 31 december 2003 hade 54 personer i Sverige efternamnet Natt och Dag. Källa: SCB.
Innehåll |
[redigera] Vapen
 |
- Sköld: Delad i guld och blått.
- Hjälm: Sex påfågelfjädrar mellan två fänikor.
[redigera] Kända medlemmar
- Riksföreståndare Svante Nilsson (Sture) (död 1512)
- Riksföreståndare Sten Svantesson (Sten Sture d.y.) (1492-1520)
- Johan Månsson (Natt och Dag) avrättad i Stockholms blodbad
- Måns Bengtsson (Natt och Dag) dödade Engelbrekt Engelbrektsson.
- Åke Natt och Dag ämbetsman, generaldirektör.
Niklas Natt och Dag, chefredaktör för tidningen Slitz (född 1979).
[redigera] Se också
- Adelsätter
- Natt, Natt (mytologi)
- Dag, Dag (mytologi)
- Natt och dag, en växt
