Phorusrhacidae
Wikipedia
| ?Phorusrhacidae Status: Fossil |
|
|---|---|
 Illustration av en Phorusrhacos longissimus, av Charles R. Knight
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Tran- och rallfåglar Gruiformes |
| Familj: | Phorusrhacidae Ameghino, 1889 |
| Synonymer | |
|
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Phorusrhacidae, eller terrorfåglar, var en familj stora flygoförmögna köttätande fåglar som tillhörde Sydamerikas topprovdjur under stora delar av den geologiska eran kenozoikum, som sträckte sig 65 miljoner år bakåt i tiden. De varierade i storleken mellan 1 och 3 meter. En av de största arterna Titanis walleri är känd från fossil i Nordamerika vilket utgör en av de få exemplen på en djurart som härstammar från Sydamerika och som spridit sig till Nordamerika efter att Panamanäset hade bildats. I Nordamerika har man ännu inte funnit några fossil efter förfäder till T. walleri. Endast ett fåtal ben av T. walleri har funnits på några olika platser i Florida och på en plats utmed Texas kust. Inget helt skelett är känt av Nordamerikas enda art inom familjen Phorusrhacidae.
I vardagligt språk kallas familjen Phorusrhacidae för terrorfåglar på grund av att dessa stora fåglar var topprovdjur. Längst ut på deras vingar, som kunde sträckas ut som en lång arm, fanns en lång klo som fungerade som en köttkrok. De flesta av de mindre arterna och några av de större kunde springa mycket snabbt.
De närmaste levande släktingarna är de två arterna inom familjen seriemor (Cariamidae). DNA-studier ledda av forskaren Per Ericson vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm har också visat att seriemafåglar och därmed terrorfåglarna är nära släkt med rovfåglar (Falconiformes)[1]
Ett nytt fossil (2006) av en ännu obeskriven art inom familjen Phorusrhacidae har hittats i Patagonien. Denna art hade en skalle stor som en noshörnings och är därmed den största skalle som någonsin hittats på en fågel.[2]
[redigera] Taxonomi
Enligt Alvarenga & Höfling (2003), delas de kända fossilen inom familjen in i 5 underfamiljer, som omfattar 13 släkten och 17 arter:
- underfamilj Brontornithinae - giganter, över 2 meter höga
- Brontornis
- Brontornis burmeisteri
- Physornis
- Physornis fortis
- Paraphysornis
- Paraphysornis brasiliensis
- Brontornis
- Underfamilj Phorusrhacinae - giganter med dock något mindre och mer lättrörliga än arterna inom underfamiljen Brontornithinae
- Phorusrhacos
- Devincenzia
- Devincenzia pozzi
- Titanis
- Underfamilj Patagornithinae - medelstora, snabba och mycket lättrörliga arter cirka 1,5 meter höga.
- Patagornis
- Patagornis marshi
- Andrewsornis
- Andrewsornis abbotti
- Andalgalornis
- Andalgalornis steulleti
- Patagornis
- Underfamilj Psilopterinae - små arter , cirka 70-100 centimeter höga.
- Psilopterus
- Psilopterus bachmanni
- Psilopterus lemoinei
- Psilopterus affinis
- Psilopterus colzecus
- Procariama
- Procariama simplex
- Paleopsilopterus
- Paleopsilopterus itaboraiensis
- Psilopterus
- Underfamilij Mesembriornithinae - medelstora arter, mellan 1-1,5 meter höga.
- Mesembriornis
- Mesembriornis milneedwardsi
- Mesembriornis incertus
- Mesembriornis
Alvarenga & Höfling inkluderar inte underfamiljen Ameghinornithinae och arten Aenigmavis sapea från Europa i familjen Phorusrhacoidae.
[redigera] Källor
- ^ Per Ericson, Naturhistoriska riksmuseet, Biology Letters, 2006
- ^ www.telegraph.co.uk
- Artikeln är till stora delar översatt från engelska Wikipedias artikel Phorusrhacidae där följande källor anges:
- Alvarenga, Herculano M. F. & Höfling, Elizabeth (2003): Systematic revision of the Phorusrhacidae (Aves: Ralliformes). Papéis Avulsos de Zoologia 43(4): 55-91 PDF fulltext
- Ameghino, F. (1889): "Contribuición al conocimiento de los mamíferos fósiles de la República Argentina", Actas Academia Nacional Ciencias de Córdoba 6: 1-1028.
