Slaget vid Salamis
Wikipedia
Slaget vid Salamis var ett sjöslag som utkämpades år 480 f.Kr. mellan grekerna under Themistokles och perserna under Xerxes I vid ön Salamis. Innan slaget vid Salamis hade perserna segrat över grekerna (med spartanerna i spetsen) vid Thermopylepasset. Persernas skepp var stora och klumpiga medan grekernas var snabba och smidiga. Grekerna hade cirka 380 skepp, varav cirka 200 var triremer (skepp där roddarna satt i 3 våningar). Perserna hade cirka 600 skepp. Det som hände var att Themistokles ville att slaget skulle utkämpas vid Salamis, medan de pelopponnesiska admiralerna ville dra tillbaka flottan och försvara Peloponnesos, nu när Attika var förlorat. En natt skickade Themistokles ut en person som låtsades vara förrädare. Han berättade för Xerxes att grekerna tänkte fly. Xerxes fick för sig att de inte fick fly, och skickade iväg sin flotta för att slåss med grekerna. På morgonen insåg grekerna att de måste slåss, och ställde upp sig i position. Grekernas skepp låg i tre bukter. I norr låtsades grekerna fly, och lurade persernas hela flotta längre in i sundet. I den södra bukten rodde man då ut och anföll perserna i ryggen. Samtidigt vände grekerna i norr och anföll de med. De sista grekiska skeppen anföll perserna på kanten. Eftersom perserna hade svårt att manövrera sina skepp i det trånga sundet, och eftersom grekernas skepp var bättre, på grund av att de var snabbare och smidigare och kunde därför sänka persernas skepp snabbt, vann grekerna. Att de omringat perserna bidrog också till segern. Perserna retirerade.
