Sveriges ekonomi
Wikipedia
Sverige är ett industriland. Jordbruk var tidigare en viktig del i Sveriges ekonomi men har minskat allt mer i betydelse under 1900-talet. I början av 2000-talet sysselsätter jordbruket mindre än 3% av Sveriges arbetskraft. Enorma tillgångar av skog, mineraler och andra naturtillgångar, tillsammans med teknologi och effektiv organisation gjorde Sverige till en av de främsta exportländerna i världen. Vid en rådgivande folkomröstning i Sverige den 14 september 2003 sa svenska folket nej till EMU-deltagande, ett beslut som regeringen valde att följa.
[redigera] Historia
- Huvudartikel: Sveriges ekonomiska historia
Sverige kom relativt sent in i industrialiseringsprocessen, och hade inga konkreta järnvägsplaner förrän efter 1850. Sverige hade dock ett allmänt högt humankapital, tack vare en tidigt införd skolplikt, och kunde därför då den andra industriella revolutionen tog sin början snabbt ta täten. Detta mycket tack vare de så kallade "snilleföretagen", som Ericsson, SKF etc, som bildades under denna tid. Sverige klarade tack vare dessa sig igenom 1920-talets ekonomiska kris relativt väl, och Sverige var ekonomiskt ledande land fram till 1970-talet. På 1970-talet genomlevde större delen av världen en ekonomisk strukturkris, delvis beroende på OPEC-kriserna, som dock Sverige till en början lyckades undvika. Under senare delen av 1970-talet genomförde dock den svenska regeringen ett antal devalveringar, för att få valutan i paritet med den amerikanska dollarn, och den svenska ekonomin föll. Idag är Sverige fortfarande ett rikt I-land men har tappat i förhållande till en del andra länder sedan 1970-talet.
[redigera] Återkomsten efter 1990-talskrisen
Sveriges ekonomi har förbättrats avsevärt sedan den kraftiga recessionen i början av 1990-talet. Tillväxten har varit stark under de senare åren, och även om ekonomin saktade ner under början av 2001, är den långsiktiga tillväxten positiv. Inflationen är låg och stabil, med projekterade låga nivåer under de kommande 2-3 åren. Sedan mitten av 1990-talet har exportsektorn expanderat kraftigt, och fungerar som huvudmotor för den ekonomiska tillväxten. Exportens struktur har markant skiftat, från traditionell industri som stål, papper och pappersmassa, till tjänster, IT-industri och telekommunikation. Under samma tid har svensk industri minskat i värde, främst på grund av konkurrens från låglöneländer. Mellan 1995 och 2003 sjönk Sveriges exportpriser med 4%, och importpriserna steg med 11%, en nettosänkning av handelsvillkoren med 13%.[1]
