Svitjod
Wikipedia
Svitjod betyder "Svea folk".
Svearna kallades under fornnordisk tid ofta för Svíþjóð (dvs sveafolket). I fornöstnordiska var formen Swēþiuð och i anglosaxiskan Swēoðēod (Beowulf). Den fornsvenska namnformen var "Swidhido" (Erikskrönikan).
Namnet Swethiuth och dess olika former gav upphov till det latinska namnet för Sverige: Suethia, Suetia och Suecia liksom namnen på Sverige i västgermanska språk som engelskans Sweden och tyskans Schweden. I den slaviska språkfamiljen kan nämnas det polska Szwecja (utt. Sjvetsja).
På isländska heter Sverige fortfarande Svíþjóð.
Innehåll |
[redigera] Svitjod dokumenterat
[redigera] Beowulf
I det engelska nationaleposet Beowulf förekommer att svearna kallas för Swēoðēod.
[redigera] Runstenar
Namnet förekommer på ett antal runstenar i lokativen i suiþiuþu (Aspa Löt, Sörmland), a suiþiuþu (Simris, Skåne) och a suaþiauþu (Tirsted, Lolland).
[redigera] Senare dansk källa
Den danska källan Scriptores rerum danicarum från 1200-talet nämner en plats kallad litlæ swethiuthæ vilket troligen är holmen Sverige nära Stockholm.
[redigera] Jordanes
Jordanes ( 500-talet e.kr.) skriver i verket "Goternas ursprung och gärningar" under kapitlet om Scandza:
- latin: Suetidi, cogniti in hac gente reliquis corpore eminentiores:
- svenska: Suetidi är av denna stam och utklassar resten i hållning.
Den vanligaste åsikten är att suetidi kommer av svitjod.
[redigera] Erikskrönikan
I denna svenska rimrönika som skrevs ned på 1320-talet skildras bland annat en delning av det svenska riket mellan bröderna Valdemar och Magnus Ladulås. Den senare fick ett landområde som kallades för "Swidhido" och som uppenbarligen motsvarade det område som senare kom att kallas för Svealand.
[redigera] Var låg Svitjod?
Hav och vatten band samman samhällen på denna tiden medan skog fjärmade folk från varandra. Det gick snabbare att segla från Mälaren till Bråviken än att rida samma väg. Så kustfolk, i synnerhet vid centrala handelsplatser hade ett starkare kulturutbyte än inlandets bönder, som möjligen sågs vid blot, krigsslag eller vid ledung. I flottan fanns ett strategiskt övertag som fotfolksarméer inte kunde uppbåda på vikingatiden. Tills dess kunde ett kustfolk kontrollera kuststräckor utan större hot, och skapa signalsystem med fyrar som blixtsnabb kommunikation jämfört med ryttare i inlandet som red över stock och sten, över kulle och träsk, många gånger utan riktiga vägar. Svitjod, (nuvarande Uppland eller Mälardalen) hade en dokumenterad anknytning till vatten och flottor.
Svitjods kärnområden motsvarade troligen folklanden norr om Mälaren, nuvarande Uppland och delar av Västmanland. Svearna bodde i Svitjod. Byarna ingick i skeppslag. Skeppslagen styrdes från Husabyn eller Husbyn (kallades senare Kungsgården, och till Husabyn sammankallades skeppslagens "hund" (100 man och fyra stridssnäckor från varje hundare) till ledung. På husabyn fanns en bryte, en sorts fogde som ansvarade för sitt område inför drotten/kungen. Brytarna kunde ha olika rang, till exempel rodens bryte, jarls bryte, kungs bryte. Enligt Adam av Bremen skall man ha rest långväga från för att närvara vid bloten vid Uppsala tempel
Svitjod indelades i tre folkland, Attundaland (åtta hundare), Fjädrundaland (fyra hundare) och Tiundaland (tio hundare). Varje folkland indelades i hundare, den militära och administrativa enheten, som i sin tur indelades i skeppslag. Vid kusterna (även inne i mälaren) låg Roden(Roslagen) vars indelning också var i skeppslag. Det finns en del som talar för att Östan om stång i Östergötland, alltså kuststräckan, ingick i Roden.
[redigera] Betyder Östra Svitjod Ryssland?
Snorres Edda säger att Sveigder av Ynglingaätten: Kung på 200-talet. Son till Fjolner. Reste ut i världen för att söka Gudhem och efter Oden själv. Hamnade då i i Östra Svitjod, dvs Ryssland, där han ska ha trollats in i en sten." Detta kan möjligen syfta på det verkliga Östra Svitjod, d.v.s. Roden.
Sagor döljer ibland viss mått av sanning, men den är dold i verserna ibland. Mälardalen kan ha haft relationer till till exempel riket i Kiev, om det är sant att Rurik hade någon släktskap till Svitjod. PÅ 1000-talet har Svitjod i vilket fall som helst nära kontakter med Kievriket. Olof Skötkonungs dotter Ingegärd gifts bort med Jaroslav I i samma veva som han gör en kupp och tar riket från sin bror Sviatopolk f.ö. med hjälp av svenskar, det är möjligt att det s.k. Ingvarståget var en av sveakungen organiserad ledung till Kiev. Jaroslav vinner i alla fall, och Ingegärd sätts på en båt till Kiev för att bli storfurstinna i där. En ättling till henne, Rikissa av Polen, kommer till Sverige på 1100-talet, då som mor till en dansk prins med intressen i Västergötland, Knut Magnusson av Danmark, och hon gifter sig med änkekungen Sverker den äldre. Exakt i vilken form är svårt att säga, men våra relationer till Kiev är nära under flera hundra år. De lär också haft intressen i norra Sverige.
[redigera] Litteratur
- Mats G. Larsson Svitjod, resor till Sveriges ursprung, Atlantis år 1998, ISBN:91-7486-421-1
