Tanganyikasjön

Wikipedia

Karta

Tanganyikasjön är en stor sjö i Centralafrika. Den tros vara den näst största i volym och den näst djupaste sjön i världen efter Bajkalsjön i Sibirien. Sjön utgör den naturliga gränsen mellan Demokratiska republiken Kongo i väst och Tanzania i öst och större delen av sjön delas mellan dessa två länder. Mindre delar hör till Burundi i norr respektive Zambia i söder.

Sjön antas vara jordens näst äldsta efter Bajkalsjön i Sibirien.

[redigera] Geografi

Sjön ligger i östafrikanska gravsänkesystemets västra riftdal, omgärdad av dalens bergslutningar och är den största av Afrikas riftsjöar. Med sitt medeldjup på 570 meter och ett maximalt djup på 1 470 meter i den norra bassängen är det Afrikas djupaste sjö som också utgör kontinentens största färskvattenreservoar. Sjön är 673 kilometer lång från norr till söder och i genomsnitt 50 kilometer i bredd. Dess 32 900 km² gör den till kontinentens näst största till ytan. Medeltemperaturen är 25°C och sjön har ett pH-värde på 8,4.

Det enorma djupet och sjöns tropiska läge förhindrar omsättningen av större vattenmassor, vilket gör att mycket av de största djupen består av så kallat fossilt vatten och är anoxiskt (brist på syre). Sjön upptagningsområde täcker 231 000 km² med två större tillflöden och ett antal mindre floder och strömmar (på grund av de branta bergen som gör upptagningsområdet litet). Sjön har ett större utflöde i Lualubafloden som mynnar ut i Kongoflodens vattensystem.

De största inflödena är Ruzizifloden, som rinner från Kivusjön i norr, och Malagarasifloden från öst, Tanzanias näst största flod.

[redigera] Biologi

En av de många ciklidarterna i Tanganyikasjön

I sjön finns minst 250 arter av ciklidfiskar och 150 andra fiskarter, större delen av dessa lever längs med kusten ner till 180 meters djup. I pelagen, de fria vattenpelaren, finns dock större den andelen av fiskbeståndet som domineras av sex arter: två arter av kapenta (så kallad tanganyikasardin) och fyra arter rovfisk av släktet lates (besläktade med de nilabborrar som ödelagt Victoriasjöns bestånd av ciklider).

98 procent av Tanganyikans ciklidarter är endemiska för sjön. Detta gäller även de flesta av sjöns evertebrater, särskilt blötdjur (vilka har samma former som många marina blötdjur), krabbor, räkor, hoppkräftor, maneter och iglar.

Flera arter av ciklider, bland annat många som lever i skal, har blivit populära som akvariefiskar på grund av sina unika och attraktiva färger och kroppsformer, sin ovanliga livsstil och relativt höga intelligens.

Några andra speciella arter som lever i sjön är vattenkobror och cyphotilapia frontosa, en randig, endemisk fisk.

[redigera] Industri

Fiskare på Tanganyikasjön

Sjöns fiskar fungerar som lokalbefolkningens huvudsakliga proteinkälla. Omkring 45 000 människor vid 800 orter kring sjön är direkt sysselsatta med fisket som försörjar omkring en miljon människor. Fisk från Tanganyika exporteras till större delarna av Östafrika. Kommersiellt fiske inleddes i mitten av 1950-talet och har haft en extremt stark verkan på de pelagiska fiskarterna. År 1995 uppgick den totala fångsten till omkring 180 000 ton. Fiskindustrin som tillkom under 1980-talet har kollapsat på grund av utfiskningen.

[redigera] Transport

Det finns två färjor som trafikerar den östra kusten - Liemba mellan Kigoma och Mpulungu och Mwongozo som kör mellan Kigoma och Bujumbura.

Hamnstaden Kigoma är en av slutstationerna på järnvägen från Dar es-Salaam i Tanzania och hamnstaden Kalemie är en slutstation Demokratiska republiken Kongos järnvägsnät.