Tuvinska
Wikipedia
| tuvinska (Тыва дыл) | |
|---|---|
| Talas i: | Ryssland |
| Region: | Tuva |
| Antal talare: | cirka 200 000 |
| Rankning: | ej bland topp 100 |
| Klassificering: | altaiska turkiska |
| Officiell status | |
| Officiellt språk i: | |
| Språkmyndighet: | |
| Språkkoder | |
| ISO 639-1 | |
| ISO 639-2 | tyv |
| SIL | TYV |
Tuvinska (Тыва дыл (Tyva dyl) eller Tıva dıl) är ett nordligt turkspråk som talas av omkring 206 000 tuviner i den ryska delrepubliken Tuva i syd-centrala Sibirien samt av cirka 27 000 i Burjatien, Mongoliet och Kina. Språket har lånat ett stort antal rötter från mongoliskan och ett fåtal ord från ryskan.
Tuvinska kan indelas i flera dialekter, och skillnaderna dem emellan är relativt stora. Däribland kan nämnas tozja, västlig tuva, erzin, kungurtuch med flera.
Innehåll |
[redigera] Ortografi
Språkets första skrivsystem, en variant av det latinska alfabetet med några specialtecken för att återspegla tuvinskans ljud, uppfanns av den tuvinske buddhistmunken Mongusj Lopsan-Tjimit i början av 1930-talet. Det latinska alfabetet ersattes 1941 med en variant av det kyrilliska som utöver det ryska kyrilliska alfabetet inbegriper bokstäverna Ңң ('ng'; [ŋ]), Өө ('ö'; [ø]) och Үү ('ü'; [y]). Efter Sovjetunionens fall har det växt upp ett visst intresse i att återinföra den latinska skriften.
[redigera] Fonologi
Tuvinskans stavelsestruktur är (K)V(K)(K). Dock tycks inte lång vokal kunna kombineras med stavelsefinal konsonantkombination.
[redigera] Vokaler
Vokallängd är distinktiv, och det finns 8 separata vokalkvaliteter. I första stavelsen i ett ord (vilket kan vara ordets enda stavelse) är dessutom tonhöjd distinktiv.
| Vokaler | |||||||
| främre | bakre | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| orundade | rundade | orundade | oundade | ||||
| korta | slutna | i | y | ɨ | u | ||
| icke-slutna | e | œ | a | o | |||
| långa | slutna | iː | yː | ɨː | uː | ||
| icke-slutna | eː | œː | aː | oː | |||
[redigera] Konsonanter
Tuvinskan har 19 konsonantfonem. Stavelseinitiala konsonantkombinationer förekommer endast i lånord, men i stavelsefinal position finns sådana även i tuvinska ord.
| Konsonanter | |||||||||
| labial | alveolar | palatal | velar | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| klusil | ph | p | th | t | kh | k | |||
| nasal | m | n | ŋ | ||||||
| tremulant | r | ||||||||
| frikativa | s | z | ʃ | ʒ | x | ||||
| affrikata | ʧ | ||||||||
| lateral | l | ||||||||
| approximant | v | j | |||||||
Kommentarer:
- De oaspirerade klusilerna p, t och k är lätt tonande.
- Paren av aspirerade/oaspirerade klusiler är enbart distinktiva i ordinitial position.
- v uttalas med mycket svag friktion, och är närmast att betrakta som en approximant.
Allofoner av konsonantfonemen:
- /k/ : [k] vid främre vokaler, [q] vid bakre vokaler
- /g/ : [g] vid främre vokaler, [ɣ] vid bakre vokaler
- /p/ : [p] i de flesta fall, [v] intervokaliskt - observera att denna allofon är fonetiskt lika fonemet /v/.
- /ʧ/ : [ʧ] i de flesta fall, [ʤ] efter sonoranter
[redigera] Morfologi
Som de flesta turkspråk är tuvinskan ett agglutinerande språk med av vokalharmoni betingad allomorfi. Tuvinskan använder sig nästan uteslutande av suffix för morfologiska funktioner, men även i mer begränsad omfattning av till exempel vokalförlängning, elision och reduplikation.
Substantivets morfotax: ordstam numerus ägandemarkör kasus
Pluralis uttrycks i tuvinskan med hjälp av ett pluralsuffix.
Ägandemarkören används på något som ägs, och anger person och numerus hos ägaren.
Tuvinskan har 6 morfologiska kasus:
Dessa undergår alla vokalharmoni, med undantag av allativ. Därför kan det ifrågasättas om allativ är ett morfologiskt kasus.
Utöver dessa, så uttrycker avsaknaden av ett overt kasussuffix nominativ.
[redigera] Litteratur
Tuvinskan har en rik tradition av muntligt förmedlad folklore i många genrer, från mycket korta gåtor och aforismer till tungvrickare, magiska sagor, hjältesagor, skrämmande historier och epos som tar många timmar att recitera. Några få exempel på de episka genrerna, som "Boktu-Kirisj, Bora-Sjeelei" har publicerats. Denna konstform är numera hotad eftersom de traditionella sagoberättarna blir gamla och inte ersätts av yngre utövare. Förutom den muntliga traditionen finns en modern tuvinsk litteratur och böcker och tidningar ges ut. Det finns även TV-sändningar, webbplatser och popmusik på tuvinska.
[redigera] Källor
- K. David Harrison: Topics in the Phonology and Morphology of Tuvan, Doktorsavhandling Yale, 2000
