Beatrice Portinari
Wikipedia
Beatrice Portinari, egentligen Bice di Folco Portinari, född 1266 i Florens, död 1290, medverkar i Den gudomliga komedin och var även Dante Alighieris ungdomskärlek och den musa han besjunger i ungdomsdiktsamlingen Vita Nuova (omkring 1293). Hon dog ung, blott 24 år.
Beatrice har ibland fått symbolisera den ouppnåeliga kärleken som en poet, författare eller konstnär förevigar. Jämför fröken Dulcinea i Miguel Cervantes Don Quijote, eller Ulla Winblad i Carl Michael Bellmans sånger.
Det var Dante som kallade henne Beatrice. Hennes riktiga namn var Bice di Folco Portinari.[1]
Wikimedia Commons har media som rör Beatrice Portinari
