Carl Friedrich Gauss
Wikipedia
(1777-1855)
Johann Carl Friedrich Gauß, kallad "matematikernas konung", född 30 april 1777, död 23 februari 1855 var en tysk matematiker. Gauss var en av de mest betydande och inflytelserika matematikerna under första hälften av 1800-talet.
Hans matematiska begåvning upptäcktes tidigt och hertig Ferdinand av Braunschweig bekostade Gauss gymnasiestudier 1792-1795. Därefter fortsatte han sina studier vid universitetet i Göttingen. 1796 visade han att en regelbunden 17-hörning kunde konstrueras med hjälp av endast passare och linjal, och i sin doktorsavhandling 1799 gav han fyra olika bevis för algebrans fundamentalsats. 1807 blev han föreståndare för Göttingenobservatoriet, en befattning som han innehade till sin död.
Gauss intresserade sig för, och gjorde flera betydande upptäckter inom en rad olika matematiska områden. Han publicerade dock sina idéer i förvånansvärt liten utsträckning, troligtvis för att han var mån om att endast publicera fullständigt genomtänkta resultat och med så eleganta bevis som möjligt. Det är klart att han till exempel hade flera idéer om icke-euklidisk geometri men han publicerade dem aldrig och det blev andra matematiker som fick äran för upptäckter inom detta område. Av hans efterlämnade brev och matematiska dagbok framgår också att han haft viktiga delar av teorin för analytiska funktioner klart för sig, men inte heller detta publicerades.
Gauss var också intresserad av tillämpad matematik och han var skicklig i att utföra komplicerade och långa explicita uträkningar för hand. 1801 lyckade han till exempel beräkna banan för asteroiden Ceres som en italiensk astronom hade observerat, men sedan tappat ur sikte. Ceres återfanns igen, precis där Gauss förutsagt. Flera viktiga numeriska metoder, bl.a. för beräkning av integraler härstammar från Gauss. Gauss intressen omfattade även fysik, bl.a. elektromagnetism. Han samarbetade med Wilhelm Eduard Weber och konstruerade flera mätinstument. En enhet för magnetisk flödestäthet, gauss, är uppkallad efter honom.
