Web Analytics

See also ebooksgratis.com: no banners, no cookies, totally FREE.

CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Civilization III - Wikipedia, den fria encyklopedin

Civilization III

Wikipedia

Den här artikeln behöver språkvård.
Du kan hjälpa Wikipedia genom att förbättra texten.
Se även Kategori:Språkvård för fler artiklar som behöver uppmärksamhet.



Civilization III
Genre: Turordningsbaserad strategi
Utvecklare: Firaxis Games
Utgivare: Atari (numera Infogrames)
År: 2001
Plattform(ar): Windows, Mac OS
Se även: -

Sid Meier's Civilization III är ett turordningsbaserat strategidatorspel från Firaxis Games, uppföljaren till Sid Meier's Civilization II och kallas också kort för Civ 3. Spelet erbjuder väldigt avancerat spelande, både från tekniskt och strategiskt perspektiv. Till skilland från tidigare versioner av spelet designades Civilization III inte av Sid Meier själv, utan av Jeff Briggs, en datorspelsdesigner, och Soren Johnson, en datorspelsprogrammerare

Civilization III, liksom de övriga Civilization-spelen, är baserat kring skapandet av ett imperium, från förhistorisk tid till nutid. Den civilisation man bygger upp centreras kring en kärna av städer, tillhandahållandet av nödvändiga resurser för städerna att växa, byggandet av stadsförbättringar, i form av byggnader som förser staden med unika resurser, världsundren (Great Wonders), civila och militära enheter, samt teknologisk utveckling. Man måste balansera god infrastruktur, resurser, diplomati, handel, teknologisk utveckling, skötsdel av städer, kultur och militär för att lyckas.

Innehåll

[redigera] Spelande

[redigera] Imperieledning

[redigera] Vetenskaplig forskning

[redigera] Kultur

[redigera] Civilisationer

Varje civilisation startar med särskilda egenskaper. Varje civilisation har två karaktärsdrag, vilka ger bonusar, som hjälper dem i motsvarande område i spelet. Detta bestämmer också vilka två teknologier civilisationen börjar med. Civilisationens kvaliteter avgör också vilka möjligheter den har. Till exempel ökar en militaristisk civilisations enheter sin stridserfarenhet snabbare. Varje civilisation har också en speciell enhet som i verkligheten har varat specifik för just den civilisationen under historiens gång; Japan har exempelvis en samuraj-enhet.

Civilization III
Civilisation Kvaliteter Inledande teknologier Specialenhet Ledare Huvudstad
Amerika Industriell, Expansiv Murarkonst, Drejning F-15 Abraham Lincoln Washington
Azteker Militaristisk, Religiös (i Conquests Jordbrukande) Krigarkodex, Ceremoniell begravning Jaguarkrigare Montezuma II Tenochtitlan
Babylon Religiös, Vetenskaplig Ceremoniell begravning, Bronsgjutning Bågskytt Hammurabi Babylon
Kina Militaristisk, Industriell Krigarkodex, Murarkonst Ryttare Mao Zedong Beijing
Egypten Industriell, Religiös Murarkonst, Ceremoniell begravning Hästdragen stridsvagn Kleopatra VII Thebe
England Expansiv (i Conquests, Sjöfarande), Handlande Krigarkodex, Alfabet Örlogsfartyg Elisabet I London
Frankrike Industriell, Handlande Murarkonst, Alfabet Muskötskytt Jeanne d'Arc Paris
Tyskland Militaristisk, Vetenskaplig Krigarkodex, Bronsgjutning Pansar Otto von Bismarck Berlin
Grekland Vetenskaplig, Handlande Bronsgjutning, Alfabet Hoplit Alexander III den Store Aten
Indien Religiös, Handlande Ceremoniell begravning, Alfabet Krigselefant Mohandas Gandhi Delhi
Irokeser Expansiv, Religiös (i Conquests Handlande, Jordbrukande) Drejning, Ceremoniell begravning Beriden krigare Hiawatha Salamanca
Japan Militaristisk, Religiös Krigarkodex, Ceremoniell begravning Samuraj Tokugawa Ieyasu Kyoto
Persien Vetenskaplig, Industriell Bronsgjutning, Murarkonst Odödliga Xerxes I Persepolis
Romerska riket Handlande, Militaristisk Alfabet, Krigarkodex Legionär Julius Caesar Rom
Ryssland Expansiv, Vetenskaplig Drejning, Bronsgjutning Kossack Katarina II den stora Moskva
Zululand Militaristisk, Expansiv Drejning, Krigarkodex Impi Shaka Zulu Zimbabwe


Civilization III: Play the World
Civilisation Kvaliteter Inledande teknologier Specialenhet Ledare Huvudstad
Arabvärlden Religiös, Expansiv Drejning, Ceremoniell begravning Ansarkrigare Abu Bakr Mekka
Karthago Industriell, Handlande (i Conquests Sjöfarande) Alfabet, Murarkonst Numidisk legosoldat Hannibal Karthago
Kelter Religiös, Militaristisk (i Conquests Jordbrukande) Krigarkodex, Ceremoniell begravning Gallisk svärdskrigare Brennus Entremont
Korea Vetenskaplig, Handlande Alfabet, Bronsgjutning Hwacha Wang Kon Seoul
Mongoliet Militaristisk, Expansiv Krigarkodex, Drejning Keshik Temujin Karakorum
Ottomanska riket Vetenskaplig, Industriell Bronsgjutning, Murarkonst Sipahi Osman I Istanbul
Spanien Religiös, Handlande (i Conquests Sjöfarande) Alfabet, Ceremoniell begravning Conquistador Isabella I Madrid
Skandinavien Militaristisk, Expansiv (i Conquests Sjöfarande) Drejning, Krigarkodex Bärsärk Ragnar Lodbrok Trondheim
Civilization III: Conquests
Civilisation Kvaliteter Inledande teknologier Specialenhet Ledare Huvudstad
Bysans Vetenskaplig, Sjöfarande Bronsgjutning, Alfabet Dromon Theodora Konstantinopel
Hettiterna Expansiv, Handlande Drejning, Alfabet Tremans hästdragen stridsvagn Mursilis I Hattusas
Inkaindianerna Expansiv, Jordbrukande Drejning, Murarkonst Chasquispejare Pachacuti Cuzco
Mayaindianerna Jordbrukande, Industriell Murarkonst, Drejning Spjutkastare Rökjaguaren Chichén Itza
Nederländerna Jordbrukande, Sjöfarande Drejning, Alfabet Schweizisk legosoldat Vilhelm I av Oranien Amsterdam
Portugal Sjöfarande, Expansiv Drejning, Alfabet Karrack Henrik Sjöfararen Lissabon
Sumer Vetenskaplig, Jordbrukande Bronsgjutning, Drejning Enkidukrigare Gilgamesh Ur
Österrike (Bonuscivilisation ej inkluderad i standardspelet) Militaristisk, Handlande Murarkonst, Krigarkodex Husar Karl V Wien

[redigera] Underverk

[redigera] Forntiden

[redigera] Medeltiden

[redigera] Indistrialismen

[redigera] Modern tid

[redigera] Etnicitet

[redigera] Strid

För att skydda städer och gränser mot andra civilisationer samt barbarer som kan dyka upp från outforskade delar av kartan tränas militära enheter som sedan skyddar den ruta de placeras i. Militära enheter kan både skydda städer och civila enheter som placerats någonstans på kartan. Generellt finns tre typer av militära enheter: enheter som är ämnade till försvar, attack och bombardemang. Den första och svagaste landenheten som kan skapas är krigare och den sista och starkaste är modern stridsvagn. Den första och svagaste bombardemangenheten är katapulten och bland de bästa är bombplan och radarartillerikanoner.

[redigera] Resurser

I Civilization III finns tre sorters resurser. Varje slags resurs kan endast finnas på en särskild sorts terräng och kan ge bonusar till en stads sköldar, mat och handel. Bonusresurser existerar särskilt för det här syftet, medan lyx- och strategiska resurser ger andra fördelar också. Lyx- och strategiska resurser kan användas som handelsgods, till skillnad från bonusresurser.

Bonusresurser
Resurs Terräng Bonus
Boskap gräsland, slätter 2 mat, 1 sköld
Fisk kust 2 mat, 1 handel
Vilt skog, tundra 2 mat
Guld kullar, berg 4 handel
Valar hav 1 mat, 1 sköld, 2 handel
Vete slätter, gräsland, 2 mat

Lyxresurser gör befolkningen lyckligare när de förs in i en stad via väg eller järnväg. Varje lyxresurs gör minst en nöjd invånare lycklig. Effekterna av lyx kan inte samlas ihop. Om en stad till exempel har två vin-resurser anslutna till den, så kommer endast en av dem att ge en bonus; den andra däremot blir tillgänglig som handelsgods. Byggande av en marknadsplats ökar stort effekterna av lyxresurser vid en stad.

Lyxresurser
Resurs Terräng Bonus
Färg skog, djungel 1 handel
Elfenben skog, slätter 2 handel
Ädelsten djungel, berg 4 handel
Rökelse öken, kullar 1 handel
Päls skog, tundra 1 sköld, 1 handel
Silke skog, djungel 3 handel
Kryddor skog, djungel 2 handel
Vin kullar, gräsland, slätter 1 mat, 1 handel

Strategiska resurser är resurser som krävs för att träna särskilda enheter, eller för att bygga särskilda stadsförbättringar eller underverk. En särskild teknologi krävs för att hitta respektive resurs på kartan. Den kanske viktigaste resursen är järn, som är användbar från förhistorisk till modern tid, då den krävs för byggandet av allt från vapen till järnväg. Liksom lyxresurser kan strategiska resurser inte samlas ihop.

Strategiska resurser
Resurs Teknologi Terräng Bonus
Aluminium Raketer kullar, tundra 2 sköldar
Kol Ångkraft djungel, kullar, berg 2 sköldar, 1 handel
Hästar Hjulet gräsland, kullar, slätter 1 handel
Järn Järnbruk kullar, berg 1 sköld
Olja Förfining öken, tundra 1 sköld, 2 handel
Gummi Utbytbara delar skog, djungel 2 handel
Salpeter Krut öken, kullar 1 handel
Uran Fission skog, berg 2 sköldar, 3 handel

[redigera] Korruption

[redigera] Villkor för vinst

Det finns sex olika sätt att vinna spelet, nämligen dessa:

[redigera] Conquest

Conquest är helt enkelt att erövra alla andra spelare.

[redigera] Domination

När din civilisation täcker mer än 50% av planetens yta har du vunnit genom att vara den största civilisationen.

[redigera] Kulturell

[redigera] Diplomatisk

[redigera] Rymdskepp

Bygg ett rymdskepp och flyg till Alpha Centauri! Sekunden du landar på planetens yta har du vunnit!

[redigera] Histograf

[redigera] Ändringar från Civilization 2

  • Naturresurser är nu viktiga för spelet. De är av tre sorter - bonusresurser ger en enkel produktionsbonus, strategiska resurser är nödvändiga för vissa enheter, och lyxvaror ökar glädjen.
  • Kultur: Vissa byggnader producerar kulturpoäng, som gör att civilisationens gränser expanderar.
  • Teknologiträdet är indelat i fyra tidsåldrar.
  • Partiet är slut när en civilisations rymdskepp är färdigbyggt - det behöver inte komma fram till Alpha Centauri.
  • Spionenheterna är borta - i stället sköter spelaren spioneriet med dialogrutor.
  • Det finns "små underverk", som varje civilisation kan bygga en gång.
  • Civila och militära enheter:
    • Karavanerna är borta, och ersatta av systemet för naturresurser.
    • Nybyggarenheten används bara för att bygga nya städer - för att bygga infrastruktur används arbetarenheter.
    • Militärenheter har inte längre någon hemstad som betalar underhåll - i stället betalar civilisationen underhåll i pengar.
    • Belägringsenheter kan inte attackera, bara bombardera enheter, städer eller terräng. Även fartyg bombarderar land.
    • Flygenheter flyttas inte längre steg för steg över kartan, utan flyttas med hjälp av uppdrag som tar ett drag att utföra.

[redigera] Mottagande

[redigera] Expansioner

Två expansionspaket har publicerats för Civilization III. Dessa är Play the World och Conquests. Play the World lägger till möjlighet till spelande med eller mot andra människor över nätverk, åtta nya civilisationer samt ett antal nya enheter. Conquests erbjuder åtta historiska scenarion, som sträcker sig från Mesopotamien till Andra världskriget i Stilla havet. Många av dessa scenarier har resurser, stadsförbättringar, underverk, musik och även stadsskick som är specifika för scenariot, särskilt de mellanamerikanska och japanska scenarierna.

[redigera] Modifikationer

[redigera] Kuriosa

  • Bakgrunden till spelets meny är baserad på Babels torn
  • En stad i listan över vikingastäder, 'Thunderfall', är faktiskt användarnamnet för en administratör på Civilization Fanatics Center. 'Mingapulco' i listan över Aztekernas städer är en hyllning till en viktig moderator och medlem på Civilization-webbplatsen Apolyton. 'Apolyton' i listan över grekiska städer är en referens till webbplatsen själv.
  • Att spela spelet på Elvis Presleys födelsedag visar ledarenheten i spel där förlust av denna enhet leder till slutgiltig förlust, som en representation av Elvis. Elvis hade funnits med i varje Civilization-spel dittills i en eller annan form och fans av spelserien blev lättade och roade av att han fanns med som påskägg även i Civilization III.

[redigera] Se även

[redigera] Externa länkar

[redigera] Modpaket

[redigera] Terränggrafik

Static Wikipedia (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu