Dublin

Wikipedia

För Dublin i New Hampshire, se Dublin, New Hampshire.

Dublins läge

Dublin, nattetid

Dublin, på iriska Baile Átha Cliath, huvudstad i Irland sedan 1922 och landets största stad med 496 000 invånare (2002) i centralorten och 1 005 000 invånare (2002) i storstadsområdet (Greater Dublin Area).

Staden grundades år 841 av vikingar från Danmark och förblev säte för nordiska kungar fram till och med engelsmännens erövring 1171. Dessa lät bygga Dublin Castle som i 700 år var en symbol för det brittiska väldet på Irland. Universitetet Trinity College grundades 1591. Staden låg för sig självt i förhållande till resten av Irland i "the Pale", den enda engelskspråkiga fickan på ön som fanns före 1600-talet. Efter hand växte Dublin, och staden var på 1700-talet det brittiska imperiets näst största stad efter London. Här grundades världens första handelskammare 1783. Irland var vid denna tid inte förenat i resten av Storbrittanien, utan staden var säte för det irländska parlamentet. Många förmögna familjer lät uppföra påkostade palats vid denna tid.

1800-talet var det stora århundradet för många andra europeiska storstäder, men var inte bra för Dublin. Det började med att Irland och Storbrittanien gick ihop i en union 1807, vilket flyttade beslutsmakten från parlamentet i Dublin till parlamentet i London. Dublin som stad förlorade inflytande och många av de rikemanshus som byggdes i slutet av 1700-talet blev omvandlade till hyreshuskaserner för de fattiga familjer som flyttade in från landsbygden. Nästa dramatiska skifte skedde i mitten av 1840-talet. Det berodde framförallt på potatispesten som orsakade svält och hunger på den irländska landsbygden, vilket gjorde att massvis av bönder flyttade in till Dublin som till stor del förslummades. Staden blev en hopplös transitstation för många irländare på väg till industrijobb i England, där det fanns fler arbeten än i Dublin och de andra irländska städerna.

I slutet av 1800-talet blev Dublin centrum för den irländska nationalismen som kulminerade i påskupproret 1916 och frigörelsen från Storbritannien. 1922 blev Dublin huvudstad i det självständiga Irland, då en dominion inom det brittiska imperiet. Landet blev i praktiken republik 1937 och 1949 lämnade Irland det Brittiska Samväldet.

Staden har vuxit snabbt sedan 1990 och nu beräknar man att det finns mer än en miljon invånare i storstadsområdet. Staden utgör ett ledande finans- och kulturcentrum och har under de senaste decennierna fått ta emot en invandring man aldrig tidigare skådat på Irland. En stor utbyggnad av pendeltågslinjer, spårvagnsnät och tunnelsystem är på gång.

[redigera] Stadsbild

Dublin är beläget på bägge sidor av floden Liffey, nära dess mynning i Irländska sjön. Staden är relativt kompakt och anses vara ganska lätt att hitta i. Stadsbilden domineras av 1700- och 1800-talshus. Stadens huvudstråk norr om floden är O'Connell Street med många butiker och varuhus. Grafton Street, en gågata söder om Liffey, är en annan viktig affärsgata. Söder om Liffey ligger också de trendiga områdena Temple Bar och St Stephen´s Green samt Trinity College och Dublin Castle. Norr om floden ligger kulturens Dublin med de berömda teatrarna samt Writers Museum och James Joyce Cultural Centre.

Längre västerut i staden ligger Phoenix Park, en av världens största stadsparker, och söder om Dublin reser sig Wicklowbergen, vars högsta toppar når cirka 1.000 meter över havet.