Kronhjort

Wikipedia

?Kronhjort Status i världen: Livskraftig (lc)^[1]

Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Däggdjur Mammalia
Ordning:	Partåiga hovdjur Artiodactyla
Familj:	Hjortdjur Cervidae
Släkte:	Cervus
Art:	Kronhjort C. elaphus
Vetenskapligt namn
§Cervus elaphus Auktor: Linné, 1758
Underarter
C. e. affinis^[2] C. e. alshanicus^[3] C. e. asiaticus C. e. atlanticus C. e. bactrianus^[4] C. e. barbarus^[5] †C. e. canadensis C. e. corsicanus^[6] Skandinavisk kronhjort C. e. elaphus C. e. hanglu^[7] C. e. hippelaphus C. e. hispanicus C. e. kansuensis C. e. macneilli^[8] C. e. manatobensis †C. e. merriami C. e. nannodes C. e. nelsoni C. e. roosevelti C. e. scoticus C. e. sibiricus C. e. songaricus C. e. wachei C. e. wallichii^[9] C. e. xanthopygos C. e. yarkandanseis^[10]

Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Kronhjort (Cervus elaphus) är världens näst älgen största hjortdjur.

Innehåll

1 Biologi
- 1.1 Underarter
- 1.2 Utbredning
2 Jakt
- 2.1 Uppfödning
3 Extern länk
4 Noter

[redigera] Biologi

Hanhjorten (hjorten) når en längd av 175 till 225 cm från nosen till svansroten; svansens längd är ytterligare cirka 15 cm. Mankhöjden över bogen uppgår till mellan 130 och 160 cm. Levandevikt för normalhjorten c:a 200 kg men kan uppgå till 300 kg. Honan (hinden) är betydligt mindre sällan över 170 kg.

Kroppsfärgen är om sommaren mörkt rödbrunaktig (vilket givit arten dess europeisk-engelska namn, se nedan), med nedre delen av kroppssidorna grågulaktig. Huvudet är grått, mörkare på ovansidan, på sidorna ljusare. Från nacken sträcker sig ett mörkt band efter halsen och framryggen. Främre delen av bröstet och buken är brunaktig, bukens bakre del och lårens insida smutsvita. Benen i övrigt grå. Spegeln är ljusröd till smutsvit.

Ungen (kalven) är rödaktig med i vita fläckar ordnade i längsgående rader, vilka är att uppfatta som resterna av en hos kronhjortens förfäder en gång befintlig fläckig dräkt.

I vinterdräkten blir de rödbruna delarna gråaktiga, varför hela djuret vintertid har ett mera gråbrunt utseende.

Kronhjortens mule är huvudsakligen bar. Övre hörntänder finns hos såväl hanhjorten som hinden. Svansen är tydligt utbildad men kort, motsvarande ungefär halva örats längd.

Hornen är rikt förgrenade och tjocka hela vägen från basen till topparna, samt mer eller mindre knottriga, pärlade.

Kronhjorten lever av gräs, örter, löv, kvistar, knoppar, svamp, bok- och ekollon samt bark av särskilt gran och bok. Säd angrips dels grön, dels som mogen, men hjorten äter då endast axet. Kronhjorten kan göra skada på framför allt granbestånd genom barkgnagning. Hjorten äter även potatis.

Parningstiden inträffar i september, då tjurarna under brunsten brölar, och kämpar sinsemellan om hindarna. Varje starkare tjur försöker samla ett antal hindar inom ett mindre område. I slutet av maj föder hinden vanligen en, ibland två kalvar.

[redigera] Underarter

Det finns ett stort antal underarter, varav några är mindre livskraftiga än nominatrasen. Förutom den skandinaviska kronhjorten (C. e. elaphus) räknas ett par asiatiska raser. Den nordamerikanska kronhjorten (elk eller wapiti) delas in i åtminstone 4 underarter, plus två numera försvunna raser. Tidigare räknades wapitin som en egen art (C. canadiensis).

Nära besläktade med kronhjorten är bland andra virginiahjorten (C. virginianus) i Nordamerika samt axishjorten (C. axis) och samburhjorten (C. aristotelis), bägge i Asien.

[redigera] Utbredning

I Sverige har kronhjorten i modern tid bara funnits sparsamt norr om Skåne och delar av Götaland. Kronhjorten nämns till exempel inte i Västgötalagen, vilket tyder på att den inte fanns där vid den tid då lagen gällde (1200-talet). På grund av sin popularitet som jaktvilt har kronhjorten inplanterats på många platser.Även rymning eller flykt från raserade hägn har bidragit till utbredningen.

[redigera] Jakt

Kronhjorten räknas till högviltet, och är därför förenad med särskild högviltslicens inom kronhjortskötselområden. Utanför dessa är endast årskalv jaktbar under s k smyg eller vaktjakt.

[redigera] Uppfödning

Uppfödning i hägn är en ökande inkomstkälla. Såväl begränsad jakt som normal slakt och distribution till restauranter och livsmedelsgrossister är en växande näring.