McDonnell Douglas F-4 Phantom II
Wikipedia
Phantom II |
|
McDonnell Douglas F-4 Phantom II | |
---|---|
Beskrivning | |
Typ | Jaktplan, attackplan |
Besättning | 2 |
Första flygning | |
I aktiv tjänst | |
Varianter | |
Tillverkare | McDonnell Douglas |
Generella egenskaper | |
Längd | 19,2 m |
Spännvidd | 11,7 m |
Höjd | 5,0 m |
Vingyta | 49,2 m2 |
Tomvikt | 13,8 ton |
Lastförmåga | 18,9 ton |
Maximal startvikt | 28,0 ton |
Motor | 2 × General Electric J79-GE-17A |
Motorstyrka | 79,6 kN var |
Prestanda | |
Maximal hastighet | 2,2 Mach |
Räckvidd vid maximal vikt | 965 km |
Transporträckvidd | |
Maximal altitud | 18 300 m |
Stigförmåga | 253 m/s |
Kraft/viktförhållande | 0,86:1 |
Beväpning | |
Kanoner / kulsprutor | 1 × 20mm M61 Vulcan |
Bomber | 8480 kg |
Robotar | ja |
Raketer | ja |
Övrigt | ja |
McDonnell Douglas F-4 Phantom II är ett amerikanskt stridsflygplan, som utvecklades av McDonnel Douglas under slutet av 1950-talet som jaktplan för US Navy, d.v.s. i första hand för det marina försvarets behov.
F-4 Phantom II vidareutvecklades även för US Air Force och de första planen var klara för tjänst de första åren på 1960-talet. Det här planet har olika beväpningsalternativ, vilka innebär en nyttolast, som är dubbelt så stor som andra världskrigets bombplan B-17. Flygplan av den här typen fanns fortfarande i tjänst under Operation ökenstorm 1991. Sammanlagt byggdes mer än 5 000 av detta flygplan.
- Wikimedia Commons har media som rör F-4 Phantom II