Transnistrien

Wikipedia

Приднестровская Молдавская Республика
(Pridnestrovskaja Moldavskaja Respublika)
Republica Moldovenească Nistreană
Придністровська Молдавська Республіка
(Pridnistrovska Moldavska Respublika)



Språk	moldaviska (rumänska), ryska och ukrainska
Huvudstad	Tiraspol
President	Igor Smirnov
Självständighet – förklarad – erkänd	från Moldavien 2 september 1990 ej erkänd
Area	3,567 km (2001)
Invånarantal	580 000 (2004)
Valuta	transnistrierubel
Tidszon	GMT +2
Landsnummer	+373 533

Transnistrien (officiellt Pridnestrovskaija Moldavskaija Respublika Приднестровская Молдавская Республика), Dnjestriska Moldaviska Republiken", är en autonom region i östra Moldavien som har förklarat sig självständig och som nu existerar som en utbrytarrepublik med eget postväsende, egen polis, egen militär, egen valuta (transnistrierubel), egna nationalsymboler (de moldaviska sovjetiska symbolerna) och en egen regering. Området består av en smal landremsa mellan floden Dnjestr och gränsen till Ukraina. Inget erkänt land har erkänt Transnistriens självständighet och Moldavien vägrar bland annat att växla in och erkänna dess valuta.

[redigera] Geografi

Transnistrien ligger i östra Moldavien vid gränsen mot Ukraina. Republikens huvudstad, där parlamentet Högsta Sovjet finns, är Tiraspol, som ligger i Transnistriens södra del och grundades 1792. Namnet Transnistrien kommer ifrån att området ligger öster om floden Dnjestr. En annan känd stad i Transnistrien är Bender. År 2004 hade Transnistrien cirka 580 000 invånare. Transnistrien är 3,567 km² stort. Transnistrien kallas även Dnestrrepubliken, Dnestrien och Trans-Dnestrien. Dess invånare kallas dnestrmoldaver.

[redigera] Historia

"Transnistrien" är en artificiell term, som skapades under andra världskriget. Regionen har tillhört den Moldaviska ASSR samt den Moldaviska SSR. 1990 förklarade sig Moldavien självständigt från Sovjetunionen.

Även Transnistrien förklarade sig självständigt, från Moldavien, den andra september samma år. Enligt presidentens hemsida (extern länk) förekom en folkomröstning som ledde till statsbildningen. Dock hävdar kritiker att denna folkomröstning inte gick rätt till. Då Transnistrien bildats antog man Sovjetunionens författning. 1992 skedde en militär konflikt mellan Moldavien och Transnistrien, och sedan 21 juli 1992 råder vapenstillestånd. 500 personer miste livet i konflikten, och i Tiraspol finns ett monument för de transnistriska stupade soldaterna. 2004 upptrappades den konflikt med Moldavien som funnits sedan Transnistriens statsbildning och gränserna mot Transnistrien stängdes. Dessa gränser är dock öppna idag.

[redigera] Politik

Då Transnistrien bildades antogs Sovjetunionens konstitution (Brezjnevkonstitutionen). En ny konstitution antogs genom folkomröstning 24 december 1995. Denna författning är mer västligt demokratisk, och föreskriver ett parlamentariskt ansvar för makthavarna. Då Moldavien fick med marxist-leninister i sin regering var hälften av Transnistriens parlamentsledamöter kommunister.

Högsta sovjet i Tiraspol, Transnistrien

Sedan kommunisten Vladimir Voronin tillträdde som president i Moldavien har dock kommunisterna minskat i den transnistriska Högsta Sovjet. Numera finns det endast två kommunister i parlamentet, medan de övriga 43 ledamöterna är mer "affärsinriktade". Transnistriens president är exkommunisten Igor Smirnov som av kritiker i bland annat Moldavien anklagas för att styra Transnistrien auktoritärt, som diktator. Smirnov fick år 2001 81,9 % av rösterna i presidentvalet, medan de andra två kandidaterna fick 4,7 respektive 4,6 procent. Moldaviens president Voronin och den transnistriska regeringen samtalade i augusti 2002.

[redigera] Ekonomi

Bruttonationalprodukten per capita i Transnistrien är 662 amerikanska dollar, vilket gör Transnistrien till den kanske fattigaste regionen i Europa. Ett viktigt företag, som ägs av familjen Smirnov, är Sheriff som bland annat omfattar ett fotbollslag och ett stort antal bensinstationer i Transnistrien. Sheriff har ett påkostat sportskomplex. 2003 var företagen i Transnistrien fortfarande allmänägda, men idag finns även privata företag, exempelvis hotellet Timothy i Tiraspol. Andra viktiga arbetsgivare i Transnistrien är stålfabriken i staden Rîbnita och distilleriet Kvint i Tiraspol.

Transnistriska mynt och sedlar

I Transnistrien använder man en egen valuta, transnistrierubeln, och på många ställen kan man växla sina dollar eller euro till denna valuta. I dagsläget är valutakurserna för den transnistriska rubeln och den svenska kronan nästan lika, enligt Transnistriens riksbank. Det har även påståtts att narkotikahandel, trafficking och illegal vapenhandel är viktiga inkomster för den transnistriska staten. I Transnistrien hävdar informationsdepartementet att Transnistrien idag är en mer ekonomiskt liberal region än exempelvis Polen. Pensioner och löner sägs betalas ut på avtalade tider i Transnistrien.

[redigera] Infrastruktur

I Transnistrien används kollektivtrafiken flitigt. Stadsbussen i huvudstaden Tiraspol kostar 1,50 transnistrierubel. Tiraspol har även en järnvägsstation. Med buss är det lätt och med svenska mått billigt att ta sig till Moldaviens huvudstad Chisinau, samt till Ukraina. Gatorna i Transnistrien, och allmänt i det forna Sovjet, är dock ganska illa medfarna och sprickor och dylikt verkar lagas sällan. Transporter ut ur Transnistrien kan betalas med såväl transnistrisk som moldavisk valuta.

[redigera] Religion

Den största religionen i Transnistrien är ortodox kristendom och presidenten Igor Smirnov har stöttat den ortodoxa kyrkan, och därför erhållit kyrkliga utmärkelser. Dock råder officiellt religionsfrihet, och 114 religiösa organisationer finns registrerade, däribland Krishna-rörelsen. Även svenska religiösa rörelser har på något sätt verkat i området. Emellertid har religiösa rörelser som Jehovas vittnen och metodisterna nekats registrering som samfund.

En byst av Lenin, utanför Tiraspols stadssovjet

[redigera] Sovjetnostalgi

I Transnistrien har man behållit de sovjetiska symbolerna, och gjort dem till nationalsymboler. Bland annat har de hammaren och skäran som statsvapen, och uniformerade poliser och militärer har sovjetiska symboler på sina uniformshattar. Somliga menar att detta gjorts på praktisk snarare än ideologisk grund. I Transnistriens huvudstad finns en staty av Lenin utanför Högsta Sovjet, och en annan utanför stadens sovjet. Transnistriens flagga liknar Moldaviska SSR:s flagga, och på ena sidan flaggan finns hammaren och skäran med, fastän ej på den andra. För övrigt finns det i Transnistrien monument dedikerade sovjetiska soldater.