Ekliptikan
Wikipedia
Ekliptikan är den tänkta banan på himlen, som solen verkar flytta sig längs under året.
Det är egentligen jordens bana runt solen som orsakar ändringen i solens skenbara riktning. Ekliptikan lutar från himmelsekvatorn med 23,5 grader. De två punkterna där ekliptikan korsar himmelsekvatorn är kända som dagjämningspunkterna.
Eftersom vårt solsystem är relativt platt, är planeternas banor också nära ekliptikans plan. Dessutom ligger zodiakens stjärnbilder längs ekliptikan. Det här gör att ekliptikan är en mycket användbar referenslinje för alla som försöker hitta planeterna eller zodiakens stjärnbilder, eftersom alla bokstavligen "följer solen".
På grund av ekliptikans lutning, oblikvitet med 23,5 grader, ändras solens höjd över horisonten vid middagstid under årets gång, när den följer ekliptikans väg över himlen. Detta orsakar årstiderna. På sommaren står solen högt upp på himlen vid middagstid, och förblir ovanför horisonten mer än tolv timmar. På vintern står solen tvärtom lågt på himlen vid middagstid, och förblir ovanför horisonten mindre än tolv timmar. Dessutom mottas solljuset vid jordens yta med en mer direkt vinkel på sommaren, vilket betyder att ett givet område på ytan tar emot mer energi per sekund på sommaren än på vintern. Skillnaden i dagens längd och mottagen energi per areaenhet leder till skillnaderna i temperatur som vi upplever på sommaren och vintern.
Delar av denna artikel består av text ur Jason Harris "Astroinfo" som kommer med KStars, ett skrivbords planetarium för Linux/KDE. Se http://edu.kde.org/kstars/index.phtml
