Linux

Wikipedia

GNU/Linux
Tux
Utvecklare	Allmänheten
OS-familj	Unix
Källkod	Fri Programvara/Öppen källkod
Licens	GPL
Kärntyp	Monolitisk kärna
Arbetsstatus	Pågående
Senaste version	2.6.18.1 / 14 Oktober 2006 (avser kärnan)
Webbplats	www.kernel.org www.gnu.org

Linux (alternativt GNU/Linux), är ett fritt operativsystem som består av programmen från GNU-projektet runt kärnan Linux samt annan Fri Programvara/öppen källkod. Det är ett av de mest framstående exemplen på vad utveckling med Fri Programvara/öppen källkod kan åstadkomma, då allt som bygger upp systemet är fritt för vem som helst att använda, ändra, förbättra och sprida vidare.

En distribution kallas en variant som utökat basen med fler program och inställningar för att forma ett komplett operativsystem. Basen Linux är mycket flexibel och tillåter stor frihet i tillägg och sammansättning av programvaror, därmed finns det också ett stort antal distributioner som både företag och privatpersoner har skapat, från moderna och kompletta grafiska skrivbordsmiljöer till smalt specialiserade brandväggar och servrar. Operativsystemet används även i bland annat mobiltelefoner och PDA:er då själva kärnan kan hållas mycket liten och resurssnål.

Linux har länge varit ganska vanligt på internetservrar, med sin höga tillförlitlighet och flexibilitet. Däremot har få använt det hemma eller på arbetet då det av de flesta inte anses användarvänligt. Numera finns det ändå flera distributioner inriktade mot mindre avancerade användare, som kan erbjuda en till exempel snabb 3D-grafik och program som webläsaren Firefox och office-paketet OpenOffice.

Innehåll 1 Historik 1.1 GNU var först 1.2 Sen kom Linux 1.3 Nutid 2 Installation 3 Användning 3.1 Typer av användare 3.2 Kommandotolk 3.3 Programmering 3.4 Kompilerade språk 3.5 Skriptspråk 3.6 Programmering för internet 3.7 Utvecklingsmiljöer och andra program 4 Grafiska gränssnitt 4.1 Tekniska fakta 4.2 Grafiska miljöer 4.3 Nästa generation 5 Applikationer 5.1 Webbläsare 5.2 E-post 5.3 Kontorsprogram 5.4 Chatprogram 6 Musik och Video 6.1 Legala problem med mjukvarupatent 6.2 Musikspelare 6.3 Videospelare 7 Spel 7.1 Konverteringar 7.2 Spel gjorda för Linux 7.3 Via emulator 8 Teknisk översikt 8.1 Linux kärnan 8.2 GNU 9 Kritik 9.1 Rättstvister 10 Se även 10.1 Relaterade Operativsystem 11 Referenser 12 Externa länkar

[redigera] Historik

[redigera] GNU var först

Huvudartikel: GNU

Den 27 september 1983 annonserade Richard Stallman det ambitiösa GNU-projektet, med målet att skapa ett fullständigt fritt operativsystem kompatibelt med Unix^[1]. Han sade upp sig från sitt jobb och inledde GNU-projektet tillsammans med andra programmerare som delade hans vision. De ville inte enbart skapa ett operativsystem utan även annan nödvändig programvara så att det skulle bli möjligt att använda en dator helt utan proprietära program^[2].

Under 1980-talet skapade projektet; textredigeraren Emacs, C-kompilatorn GCC och ett stort antal andra program. Men kärnan som systemet tänkt använda, GNU Hurd, var inte klar. Utvecklingen av denna hade stött på en mängd tekniska problem och när Linux dök upp i början på 90-talet skulle det fortfarande dröja över ett decennium innan det första programmet kunde köras med hjälp av Hurd^[3].

[redigera] Sen kom Linux

Huvudartikel: Linux (kärna)

1991 skapade den finlandssvenske programmeraren Linus Torvalds en Unix-liknande kärna för PC-datorer som han släppte fri på internet^[4]. Från början var det inte tänkt att den skulle användas för allmänt bruk utan han gjorde det mest för att lära sig mer om hur man bygger operativsystem^[5]. Linux, som kärnan kom att kallas efter sin skapare, blev den pusselbiten som hade saknats i GNUs operativsystem. Kombinationen blev snabbt populär men Linux har trots det aldrig inkluderats i GNU-projektet utan utvecklas alltjämt separat.

Källkoden till Linux har nästan ända sen starten använt GNUs programvarulicens GPL, något som många påstår är anledningen till att den blivit så framgångsrik och populär. Licensen säger nämligen att om någon har gjort modifieringar i systemet blir även modifikationerna licensierade under GPL . I en intervju 1997 sa Torvalds att bytet till GPL var "det bästa han någonsin gjort"^[6].

[redigera] Nutid

Länge utvecklades Linux av enstaka individer och entusiaster, men numera deltar också ett antal större företag i utvecklingen, antingen direkt genom sina egna anställda, eller genom finanisering eller bidrag av olika slag. IBM, Sun, Hewlett-Packard och Novell är några av de bolag som satsar på Linux, och ser det som en framtida möjlighet. Motiven varierar, men ofta nämns flexibiliteten, möjligheten att påverka, låga kostnader och det att undvika Microsofts agenda.

Från början var det endast tänkt att Linux skulle köras på Intels 80386-processorer och dess kloner och efterföljare, men efterhand har både kärnan och systemet blivit portat till nästan alla tänkbara och tillgängliga system, i vissa fall bara "för att se om det går", enligt den typiska hacker-mentaliteten. Bland annat finns Linux på iPod^[7], Xbox^[8] och Amiga^[9] för att nämna några av de mer ovanliga exemplen. Idag används operativsystemet även i mobiltelefoner och handdatorer, eftersom själva kärnan kan hållas väldigt liten och resurssnål.

[redigera] Installation

Tidigare var svårigheter med att installera Linux en stort hinder för många användare och detta ligger även kvar som en av orsakerna till att operativsystemet av många upplevs som svårt och användarfientligt. Nuförtiden finns det dock många distributioner som är minst lika lätta installera som Windows XP och som dessutom har bättre hårdvarustöd redan från CD-skivan. Det är dock värt att notera att många Windows-användare aldrig har installerat ett operativsystem då det nästan alltid kommer förinstallerat på datorn, så "lika lätt" måste ses ur det perspektivet. CD-skivor och ibland också DVD-versioner finns oftast att ladda ner som avbilder som kan brännas ut. Kommersiella distributioner kan i regel även köpas i box med manual, extra proprietära program och teknisk support. I vissa länder säljer också Dell och Hewlett-Packard datorer med någon Linuxdistrubition förinstallerad.

SuSE, Mandriva, Ubuntu och Linspire är exempel på distributioner som specifikt riktar sig mot användare utan förkunskaper. Den senaste versionen av Ubuntu, som kom ut i juni 2006, erbjuder möjligheten att starta upp operativsystemet från en live-CD där användaren kan välja att installera systemet permanent inne från detta^[10].

En live-CD är också en bra metod för att prova Linux i allmänhet eller en viss distribution utan att behöva installera något permanent. Den startar ett komplett system i datorns minne utan att skriva något till hårddisken. Ett system som körs "live" är dock mycket långsammare än ett installerat system, vilket kan vara värt att ta i beräkning. Knoppix är den mest kända live-distributionen med en rik flora av program inkluderat på skivan. Den är därför ett vanligt val för användare som vill kunna köra Linux på datorer de inte kan installera systemet permanent på, till exempel i skolan eller på ett internetcafé. De flesta större distributioner har även live-versioner av sina vanliga operativsystem.

[redigera] Användning

Linux kan användas på ett otal olika sätt, både gränssnitt och syfte kan variera stort mellan olika distributioner och därför är det svårt att säga något slutgiltigt om lämplighet och användarvänlighet. Linux har dock "växt upp" och mognat betydligt på senare år, förmodligen delvis tack vare att större företag börjat ge sig in i leken och tilldelat personal och resurser till tråkigare uppgifter som hobbyister gärna skjuter på.

Numera är de större distributionerna mycket användarvänliga, med bra översättningar till en stor del av världens språk för åtminstone alla centrala applikationer. Det finns ett stort utbud av applikationer både för produktivitet och nöje. Som det står idag går det med visst fog att hävda att det inte är mer problem att använda vare sig Windows, Macintosh eller Linux - men att det däremot är olika problem vilket kan vara en barriär vid byte åt endera hållet.

[redigera] Typer av användare

För användare som vill ha en dator för hemmet eller kontoret och är vana vid Windows finns det ett flertal användarvänliga distributioner idag som väl matchar behoven hos de flesta med undantag för utbudet av datorspel. De fria systemen Mandriva, SuSE, Ubuntu och Fedora har alla gott rykte om sig som lätta att komma in i och använda. Dessutom finns kommersiella varianter som Linspire och Xandros för de som är villiga att betala för en extra enkel upplevelse.

Linux har blivit ett standardoperativsystem för serverdatorer, även för verksamhetskritiska tillämningar. På flera större och medelstora företag används numera Linux på servrar som traditionellt skulle ha kört under någon Unix-version. Linux används även på IBM's stordatorer (ZSeries och S/390).

De som vill lära sig mer om hur ett system fungerar "under huven" eller värderar möjligheten att ställa in systemet precis som användaren själv vill ha det kan istället titta närmare på Gentoo, Slackware eller Debian. Alla dessa byggs mer upp från grunden och användaren har en hög grad av kontroll över vad som ingår i systemet och vilka inställningar komponenterna har. Dessa distributioner lämpar sig därför extra väl för de som vill sätta upp en server eller göra något av en gammal dator med låg prestanda.

[redigera] Kommandotolk

En vanlig missuppfattning om Linux är att användaren sitter vid ett textbaserat gränssnitt, kommandotolken eller skalet, där han knappar in kryptiska kommandon för att få ännu mer kryptiska svar tillbaka. Detta är idag sant så tillvida att användaren fortfarande har möjligheten att kommunicera med systemet på detta vis. Det är dock inte nödvändigt vid normalt bruk av en användarvänlig distribution.

Vana användare utför ändå många uppgifter via skalet, då det är mycket snabbare och effektivare för många arbetsuppgifter än att peka och klicka. Till skillnad från motsvarigheten cmd.exe i Windows, som Microsoft aldrig ägnat mycket uppmärksamhet åt, så är skalet i Linux (och Mac OS X) en enormt kraftfull och komplett verktygslåda för den som behärskar det.

Administratörer av servrar ansluter ofta till den andra datorns skal över nätverket eller internet via SSH. Det är inte ovanligt att webbhotell som kör Linux eller BSD erbjuder denna sorts inloggning till sina kunder, vilket gör att användaren kan arbeta smidigare än via FTP. I vissa fall är det dessutom tillåtet att köra och kompilera program samt att ha schemalagda körningar i detta konto.

Bash är det absolut vanligaste skalet idag även om det finns ett antal andra med specialiserad funktionalitet som C shell och Z shell.

[redigera] Programmering

I ett antal år utvecklades Linux i mångt och mycket och av programmerare som skrev program och funktioner för att uppfylla sina egna behov och det är först på senare år som fokus har lagts på att skapa ett användarvänligt operativsystem för alla. Med den bakgrunden är det inte förvånande att det finns många program för utveckling och stöd för ett otal programmeringsspråk.

[redigera] Kompilerade språk

GNU Compiler Collection är en samling kompilatorer och tillhörande kringprogram som kan kompilera ett antal olika programmeringsspråk som C, C++ och Java. Även om det finns fler kompilatorer tillgängliga för Linux har GCC blivit den de facto standarden och medföljer de flesta distributioner.

[redigera] Skriptspråk

Linux, liksom alla UNIX-lika miljöer har dessutom en stark tradition av att använda skriptspråk för att göra arbetet och livet lättare. Skript är program skrivna i språk som tolkas under körningen vilket ger långsammare program men mycket flexiblare och effektivare utveckling. Vanliga exempel som ofta finns inkluderade är Perl, Python och Ruby och även det inbyggda språket i kommandotolken bash får anses räknas hit.

[redigera] Programmering för internet

När internet blev vanligare så började många använda skript för att skapa dynamiska webbsidor och koppla innehållet till databaser och logik. Detta är fortfarande vanligt även om specialiserade språk som PHP har blivit vanligare. Linux och Perl, Python eller PHP tillsammans med webbservern Apache och databasen MySQL brukar betecknas med förkortningen LAMP och är förmodligen den vanligaste konfigurationen hos webbhotell och webbplatser. Nu för tiden skrivs även ganska många program direkt i skriptspråk då det finns kopplingar till förkompilerade grafik- och fönsterbibliotek och själva logiken som skriptet ansvarar för är en försumbar del av körtiden.

[redigera] Utvecklingsmiljöer och andra program

Det finns ett antal utvecklingsmiljöer för Linux, däribland Anjuta, KDevelop, Code::Blocks, NetBeans IDE och Eclipse, även om många istället använder sig av avancerade textredigerare som Emacs, Vim eller Kate. Det finns även en Visual Basic-liknande miljö vid namn Gambas som är tänkt att vara lika lätt att använda men ännu mera kraftfull.

För att jobba med HTML och designa webbsidor finns Nvu och Quanta Plus som precis som Dreamweaver kan jobba med WYSIWYG ("vad du ser är vad du får") eller direkt med koden och växla mellan dessa lägen. För den som bara vill knacka ren kod direkt finns bland andra Bluefish som har många funktioner för HTML och PHP och dessutom har de flesta avancerade textredigerare minst rudimentärt stöd för detta arbete.

[redigera] Grafiska gränssnitt

I Linux och andra UNIX-lika system är det mesta uppbyggt i lager, från kärnan och utåt finns det olika program som bygger på varandra och tar ansvar för varsin uppgift; så också i frågan om grafik och gränssnitt.

[redigera] Tekniska fakta

Längst ner i systemet ligger drivrutinerna och kommunicerar med grafikkorten med hjälp av kärnan. I nästa lager ligger ett fönstersystem som i snart sagt alla distributioner av idag är X Window System, även kallad X11 eller helt enkelt X-servern. Fönstersystemet har hand om de allra mest grundläggande uppgifterna när det gäller att hantera och rita upp grafik på skärmen.

Ovanför X11 finns det oftast idag en komplett skrivbordsmiljö som inkluderar mer avancerad fönsterhantering, inställningar och regler för hur systemet ska bete sig, menyer, paneler och aktivitetsfält. I vanliga fall ingår även en grunduppsättning nödvändiga program som filhanterare, miniräknare, textredigerare, webbläsare, mediaspelare med mera.

[redigera] Grafiska miljöer

De två absolut vanligaste skrivbordsmiljöerna idag är GNOME och KDE, där GNOME siktar på att vara så enkel och användarvänlig som möjligt, medan KDE ger större frihet och kontroll över systemet. Den som har en gammal dator eller värderar enkel elegans kan även ta en titt på Xfce som är en snabb och minimalistisk miljö.

En Windows- eller Macanvändare som sätter sig vid en modern Linuxdator idag kommer inte ha några problem med att navigera och känna igen sig. Det finns små skillnader i arbetssätt och placeringar av knappar med mera, men inte större än mellan Windows och Mac. I stort sett följer alla moderna system någorlunda samma paradigm för interaktion. De extra funktioner som inte finns i andra system, som virtuella skrivbord behövs inte och kan tas i bruk när användaren känner sig mogen.

[redigera] Nästa generation

Under utveckling är även 3D-accelerade grafiska miljöer för Linux där systemet utnyttjar OpenGL för att rita upp fönster och skrivbord. Det mest kända exemplet är XGL och Compiz som utvecklats av Novell^[11]. Detta ger dels möjligheten att åstadkomma avancerade effekter med tredimensionella skrivbord, transparenta fönster och snurrande fönster^[12], men systemet får också mer resurser över då alla beräkningar läggs på grafikkortet istället. XGL är fritt tillgängligt och användbart idag även om det fortfarande är att betrakta som experimentiellt.

[redigera] Applikationer

[redigera] Webbläsare

Att surfa på nätet har blivit den kanske vanligaste aktiviteten vid en dator idag, så då är det viktigt att operativsystemet har en bra webbläsare.

Mozilla Firefox som blivit en mycket vanlig läsare är numera standard i många distributioner. I GNOME-baserade system finns numera en enkel men kompetent läsare i Epiphany som använder sig av samma bas som Firefox, men har en del nytänkande vad gäller favoriter^[13] och surfande. KDE kommer med Konqueror som användes som bas för Apples Safari.

I övrigt finns även Opera som numera är gratis och annonsfri till Linux. Det är också möjligt att köra Internet Explorer via Wine eller CrossOver Office, något som mest är användbart för testning av webbdesign och -utveckling.

Slutligen finns det ett antal textbaserade webbläsare, som Lynx och Links, vilka kan vara praktiska för de som av en eller annan anledning inte använder sig av ett grafiskt gränssnitt.

[redigera] E-post

Lika viktigt är att kunna läsa och skicka e-post och även här finns det ett antal program att välja mellan.

Mozilla Thunderbird är ett systerprojekt till Firefox och har bland annat ett inbyggt system för att hantera skräppost, så kallad spam. Evolution är ett program för e-post, kalender och adresser utvecklat av Ximian och Novell som integrerar väl med Gnome och andra program i miljön. Evolution kan ansluta till Microsofts Exchange och har en del innovativa funktioner för att sortering och sökning av brev. KDE erbjuder klienten KMail och webbläsaren Opera kan också hantera e-post. Slutligen finns det ett flertal textbaserade klienter som Mutt och Pine.

Webbaserade tjänster som Gmail och Hotmail fungerar precis som vanligt i de vanligaste webbläsarna.

[redigera] Kontorsprogram

De flesta användare behöver någon form av programsvit för kontorsarbete, om inte annat för att det är så vanligt att andra människor skickar dokument i Microsoft Word eller Excel-format.

Idag är det vanligt även på Windows att användare kör det fria programmet OpenOffice.org som ett alternativ, då det klarar av att öppna nästan alla Microsoft Office-dokument och spara dem tillbaka i samma format. OpenOffice är också ett av de vanligaste programmen under Linux, då många moderna distributioner inkluderar det redan vid installation och det annars finns tillgängligt för enkel installation.

KDE har sin egen programsvit för detta, kallad KOffice som också innehåller alla vanliga programdelar användaren kan förvänta sig. Likaså har GNOME vissa delar i form av AbiWord och Gnumeric, men än så länge är stödet för avancerade funktioner andra format än de egna bristfälligt på vissa punkter. Det är rekommendabelt att åtminstone ha OpenOffice installerat som reserv oavsett vilken annan svit användaren föredrar.

OpenOffice.org kan även spara direkt till PDF utan extra insticksprogram. Vad gäller att läsa och skriva ut PDF, så finns Adobe Reader för Linux, men det finns även mer lättviktiga alternativ som Evince i GNOME eller KPDF i KDE. Evince kan för övrigt läsa mer än PDF, till exempel Postscript, PowerPoint och packade serietidnings-format, med fler dokumenttyper på gång.

[redigera] Chatprogram

De vanligaste programmen för att chatta med under Linux är numera Gaim i GNOME-baserade system och Kopete för KDE. Båda programmen stöder alla de vanligaste protokollen, som MSN, ICQ/AIM, Jabber/Google Talk, Yahoo och IRC. Precis som Trillian och Miranda IM för Windows så kan användaren ha kontakter för flera olika protokoll i samma kontaktlista och slipper därmed ha flera program igång samtidigt.

Som vanligt finns det mängder av alternativa och specialiserade program som aMSN, Licq och till och med textbaserade som Centericq så den som inte känner sig riktigt bekväm med de vanligaste kan med fördel prova fler alternativ.

[redigera] Musik och Video

[redigera] Legala problem med mjukvarupatent

Det finns ett stort antal avancerade och kompetenta spelare för Linux. Dock finns det stora problem på detta område då det gäller olika format och codecs som är skyddade av programvarupatent. Företag som sitter på dessa patent vill ha betalt för rätten att använda just deras format. Linuxdistributörer som tar betalt för sina produkter kan i vissa fall betala för den rätten för just sin specifika variant av Linux. Det gör bland annat Linspire och Xandros, samt flera av de andra företagen som har kommersiella versioner av sina distributioner.

De som inte tar betalt eller som inte vill betala ligger sämre till. I bästa fall befinner användaren sig i en juridisk gråzon när denne då gör något så elementärt som att spela upp en DVD eller en MP3^[14]. Många distributioner inkluderar därför inte stöd för dessa och andra kommersiella format, som till exempel Microsofts och Apples skyddade codecs. Det är ändå möjligt, och kanske rentav vanligt, att användare själva installerar stöd i efterhand. I de flesta länder är det nämligen vanligtvis inte alls olovligt om en privatperson skaffar sig detta stöd för personligt bruk.

I många fall innebär alltså till exempel patenterade codecs mest några extra åtgärder innan systemet fungerar fullt ut. Vill användaren påverka situationen kan denne själv istället använda öppna format som Ogg och engagera sig för att stoppa programvarupatent i EU^[15].

[redigera] Musikspelare

• Rhythmbox är en iTunes-klon med stöd för musikbibliotek, radiostationer och iPod.
• XMMS är en klassisk Winamp-klon som hängt med i många år.
• Beep Media Player är en moderniserad version av XMMS.

• JuK är en jukebox för KDE.
• AmaroK är en modern musikspelare för KDE.

[redigera] Videospelare

• Totem är GNOME-projektets mediaspelare.
• MPlayer är en gammal trotjänare i UNIX-sammanhang som kan använda codecs från Windows.
• VLC media player finns även till Windows och är känt för att kunna spela nästan vad som helst utan extra codecs.
• xine är en annan vanlig spelare som funnits länge. Kan använda codecs från Windows.
• Kaffeine är en spelare för KDE som använder xine för att spela upp film.

[redigera] Spel

Det finns inte lika många datorspel till Linux som till Windows. Främsta anledningen är att det finns jämförelsevis få Linux-system jämfört med Windows-system, varför många kommersiella speltillverkare inte anser det vara värt kostnaden att utveckla en kompatibel version.

Det är också vanligt att speltillverkare använder sig av proprietära format och API:er som DirectX som inte Linux har naturligt stöd för (men se Via emulator nedan). Detta kan innebära att det är ett alldeles för stort och dyrt arbete för ett företag att göra om spelet för en annan plattform. Dock finns det idag inga tekniska begränsningar i hårdvara eller drivrutiner som hindrar moderna spel att köra lika bra som på andra plattformar. Om utvecklarna använder sig av öppna standarder som OpenGL och OpenAL eller av en spelmotor som kan hantera både dessa och Microsofts specifika format kan en konvertering vara mycket enkel att göra, speciellt om den varit med i planeringen från starten.

[redigera] Konverteringar

Trots allt händer det att konverteringar görs, antingen att företaget i fråga av olika anledningar vill stödja Linux-plattformen eller för att de släpper källkoden fri och fristående hackers portar spelet i fråga. Vanligtvis släpps inte övriga resurser som grafik och ljud fritt, utan datorspelaren måste fortfarande äga en kopia av originalspelet för att kunna spela konverteringen.

Id Software släppte för flera år sedan källkoden till Doom under GPL och det finns ett antal projekt som har utvecklat spelmotorn vidare. Samma datafiler som användes till originalspelet kan därför nu användas för att spela Doom på ett Linux-system. Sedan dess har Id börjat släppa fler titlar som Quake 4 och Doom 3 direkt i Linuxversioner och dessutom brukar de släppa källkoden till spelen efter något år, bland annat finns Quake III Arena tillgängligt på detta vis^[16]. I samma genre har även Epic Games släppt flera spel ur Unreal-serien för Linux, dock utan källkod.

I vissa fall återskapar fristående utvecklare ett spel utan att ha tillgång till källkoden, exempel på detta är OpenTTD som är en helt fristående implementation av Transport Tycoon Deluxe och Freeciv som har klonat Civilization II. Båda dessa har senare utvecklats vidare och försetts med bättre funktioner och mer balanserade regler än originalen.

[redigera] Spel gjorda för Linux

Kommersiella storspel gjorda med Linux i åtanke är fortfarande mycket sällsynta, utom några få exempel som Id Software ovan, och moderna spel med Linux som huvudsaklig målgrupp existerar nog inte alls. Däremot finns det en stor mängd mindre spel, kommersiella såväl som fria, gjorda av indies och hobbyister världen över. Det finns även ett och annat projekt under utveckling som siktar på att bli stort, PlaneShift till exempel har som mål att skapa ett fullskaligt MMORPG baserat helt på öppen källkod.

[redigera] Via emulator

Många Windows-spel går att spela under Linux helt eller nästan helt utan förluster i prestanda med hjälp av emuleringsprogrammen Wine och Cedega. Båda två har ett utbrett stöd för DirectX och Cedega har även specifika avtal med speltillverkare för att korrekt kunna hantera kopieringsskydd.

Det finns också olika specifika emulatorer, som MAME, DOSBox för MS-DOS, eller ScummVM för LucasArts gamla äventyrsspel med vilkas hjälp användaren kan spela äldre spel.

Se även:

• Lista över datorspel för Linux
• Lista över datorspel med öppen källkod

[redigera] Teknisk översikt

[redigera] Linux kärnan

Linux kärnan är en liten, men ytterst central del av ett komplett Linux operativsystem. Kärnan har som uppgift att hålla reda på och kommunicera med de olika delarna av datorns hårdvara, som CPU, arbetsminne och hårddiskar, samt fördela tillgång och resurser till de olika program som körs i systemet. Även om stöd och sammansättning kan varieras när linuxanvändaren bygger en kärna så brukar vanligtvis det mesta utrymmet tas upp av drivrutiner för olika sorters hårdvara.

Kärnan är det första programmet som startas i ett system, vanligtvis av BIOS och en bootloader. Kärnans första uppgifter brukar vara att samla in information om vilken hårdvara som finns tillgänglig och ladda in alla drivrutiner för dessa. Efter detta lämnar kärnan över till resten av systemet och lägger sig i bakgrunden för att fördela och ge tillgång till olika resurser för programmen som körs.

Linux är, liksom i de flesta andra Unix-liknande system, en monolitisk kärna. Med detta menas att de flesta systemprocesser som in- och utmatning, minneshantering och drivrutiner körs som en del av kärnan och inte som separata processer. Denna arkitektur kan vara riskabel, då ett fel i en relativt oviktig modul kan stoppa processen och därmed hela systemet. Om implementationen är stabil och felfri så ger å andra sidan den täta kopplingen väldigt höga hastigheter och prestanda.

Linuxkärnan utsätts för noggranna tester och översikter innan varje ny version släpps och allvarliga fel av det här slaget är mycket ovanliga, vilket återspeglas i dess allmänt goda rykte vad gäller stabilitet och driftsäkerhet.

[redigera] GNU

För att ett operativsystem ska kunna användas av en människa krävs mer än bara en kärna, det behövs någon form av gränssnitt som kan översätta de kommandon användaren ger. Här bidrar GNU-projektet med tusentals små och stora program som körs utanpå kärnan, kommunicerar med både denna och användaren och ser till att datorn faktiskt gör någonting. Det kanske viktigaste programmet som GNU bidrar med är GCC, GNU Compiler Collection, en samling kompilatorer och tillhörande program som gör att användaren kan skriva och kompilera andra program. Faktum är att kärnan Linux inte kunnat komma dit den är idag om inte GCC funnits och kunnat bygga den.

GNU bidrar dock med mycket mer, från de flesta små kommandon som kan användas i skalet Bash till den kompletta skrivbordsmiljön GNOME och bildbehandlingsprogrammet GIMP, via schackprogram som GNU Chess, en fri ersättning för PGP kallad GPG och bootloadern GRUB. Projektet fortsätter konstant att utöka sin lista över program som gör det möjligt att jobba i en helt fri miljö.

Tillsammans formar GNU och Linux ett flexibelt, stabilt och användbart operativsystem som samtidigt är en stark bas för andra att bygga vidare på. De lever i ett för båda parter fördelaktigt symbiotiskt förhållande där båda kompletterar varandra och ingendera parten kunnat utvecklas till dagens nivå utan den andre.

[redigera] Kritik

Den vanligaste kritiken är att Linux allmänt anses som alldeles för svårt att installera och använda, kritiker anser sig ha bevis för att Total Cost of Ownership (TCO) för Linux är dyrare än för Microsoft Windows medans anhängare av Linux anser att så inte alls är fallet. Det anses också att Linux har sämre stöd för mycket hårdvara då tillverkarna enbart gör drivrutiner för Windows.

Ett annat problem som ofta tas upp är att många datorprogram endast görs för Windows, och samma sak är det med de flesta datorspel. Om en användare blandar Linux-system med Windows kan det även uppstå problem med filformat då många program till Windows inte har Fri Programvara/öppen källkod och ofta använder hemliga eller patentskyddade filformat, filer och dokument kan då inte användas direkt i de Linux-system som finns.

[redigera] Rättstvister

Huvudartikel: SCOs rättstvister

Företaget SCO Group stämde IBM i mars 2003, där SCO bland annat hävdar att IBM har bidragit med upphovsrättskyddad kod som tillhör SCO till Linuxkärnan, något som bryter mot den licens IBM innehar för att använda UNIX. SCO kontaktade även ett antal andra företag och varnade dem för att ett olicensierat användande av Linux skulle följas upp av fler stämningar. SCO har även stämt Novell, DaimlerChrysler och AutoZone, medan bland annat Red Hat har kontrat med att stämma SCO.

Till dags dato har SCO inte kunnat visa upp ett enda bevis på någon överträdelse. Företag som Microsoft och Sun Microsystems har köpt licenser från SCO, enligt utsago för att respektera företagets upphovsrätt och för att undvika att bli stämda, men andra hävdar att åtminstone Microsoft via SCO finansierar en smutskastningskampanj mot Linux. ^[17]

[redigera] Se även

• Svenska Linuxföreningen

[redigera] Relaterade Operativsystem

• FreeBSD – innehåller vissa delar av GNU och kan även köra de flesta vanliga Linux-programmen via ett emulerings-system.
• GNU/Hurd – använder samma GNU-komponenter men har ersatt Linux-kärnan med kärnan Hurd.
• Den fria programvaran Firefox finns för de flesta stora operativsystemen, inklusive Linux.

[redigera] Referenser

1. ^ Det ursprungliga tillkännagivandet av GNU-projektet i svensk översättning, originalet skrivet av Richard Stallman i september 1983.
2. ^ The Gnu Project av Richard Stallman.
3. ^ Engelska Wikinews rapporterar att GNU Hurd har kört sitt första program i februari 2005.
4. ^ Linux släpps på internet för första gången.
5. ^ Torvalds annonserar sitt hobbyprojekt, som senare skulle komma att bli Linux på comp.os.minix.
6. ^ The Pragmatist of Free Software, intervju med Linus Torvalds av Hiroo Yamagata.
7. ^ Linux på iPod
8. ^ Linux på Xbox
9. ^ Linux på m68k
10. ^ Ubuntu Espresso kan installera inne från en körande live-CD.
11. ^ Novells officella webbsida för XGL
12. ^ 12 minuter lång demonstration av XGL (Google video)
13. ^ Epiphany's "Hierarchical" Bookmark System av Peter Harvey.
14. ^ Information och prislista för att använda MP3.
15. ^ Nej till mjukvarupatent!, www.nosoftwarepatents.com
16. ^ Källkoden till Quake III Arena (Zip-fil på FTP)
17. ^ E-mail läckt från SCO som exponerar Microsofts relation till företaget, annoterat av Eric S. Raymond

[redigera] Externa länkar

• Linux.org, mängder av information om Linux på engelska.
• Linux.se Svensk hemsida om Linux och Open source
• linuxportalen.se Det nya navet för linuxanvändare i Sverige
• GNU är inte Unix!, den officiella webbplatsen för GNU-projektet.
• frimedia.se - fria nyheter om fri programvara
• Att använda GNU/Linux, bok av Linus Walleij, gratis PDF och PostScript. Boken är inte licensierad under en fri licens.
• Varför Gnu/Linux...och inte bara Linux?
• Linuxguiden.se, guider, tips och tricks samt forum.
• bbs.linux.se Ett svenskt forum för användare av Linux och Free BSD.
• OKIT.SE Säljer böcker och Linux-distributioner.
• Ubuntu Sverige
• Wermlandsdata säljer Linux-distributioner

	Linux-distributioner
Arch Linux | CentOS | CRUX | Debian | Fedora | Gentoo | Gnoppix | Goobuntu | Knoppix | Kubuntu | Linspire | Mandriva | Red Hat Enterprise Linux | Slackware | SuSE | Symphony OS | Ubuntu | Ubuntu-libre | Wolverine | Xandros | Xubuntu