Jaktfalk
Wikipedia
| ?Jaktfalk Status i Sverige: Starkt hotad |
|
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter |
| Rike: | Djurriket Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Rovfåglar Falconiformes |
| Familj: | Falkfåglar Falconidae |
| Underfamilj: | Egentliga falkar Falconinae |
| Släkte: | Falco |
| Art: | Jaktfalk |
|
|
|
| §Falco rusticolus Auktor: Linné, 1758 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Jaktfalk (Falco rusticolus) är den största av falkarna. Jaktfalken är upptagen på Röda listan: EN (starkt hotad)
Innehåll |
[redigera] Utbredning
Jaktfalken förekommer i fjälltrakter och på tundror runt hela norra halvklotet. Omkring något hundratal par återstår ännu i de svenska fjälltrakterna.
Jaktfalken är en stannfågel, men ungfåglar drar sig regelbundet söderut under sina första vintrar och kan då ses i södra Sverige.
[redigera] Utseende
Jaktfalken har en kroppslängd av närmare 60 cm och en vingbredd upp till 130 cm. Den kan ibland förväxlas med duvhöken men har en aggressiv flygteknik och spetsiga vingar. Teckningen är gråspräcklig på ovansidan, de typiska falkkännetecknen är mycket svaga. Undersidan är ljus med mörk vattring. Nordligare former är ljusare - på Island är jaktfalken ljust grå och på Grönland finns den vita form med mörka fläckar som var den mest eftersökta statussymbolen inom falkeneringskonsten vid de europeiska furstehoven.
[redigera] Fortplantning
Jaktfalken föredrar övergivna bon efter andra rovfåglar (även örnar) eller kråkfåglar. Ett jaktfalkspar behöver ta mellan 180-200 ripor från det att äggen lagts tills ungarna är flygga, beräknat på en medelkull om 2,3 ungar.
[redigera] Beteende
Den jagar främst ripa - omkring 80% av födan (räknat efter vikt) utgörs av ripa. Även andra större fåglar, som änder, tas, dessutom gnagare. Den fångar i motsats till pilgrimsfalken huvudsakligen sina byten nära marken.
