Raoul Wallenberg
Wikipedia
Raoul Gustaf Wallenberg, född 4 augusti 1912 i Stockholm, enligt officiella sovjetiska uppgifter död 16 juli 1947 i Moskva[1], var en svensk diplomat och medlem av den inflytelserika Wallenbergssläkten. Under slutet av andra världskriget ledde han en framgångsrik räddningsaktion av judarna i Ungern, då han genom att utlysa tillfälliga svenska pass lyckades rädda tusentals ungerska judar undan Förintelsen. Han arresterades senare av sovjetiska styrkor, troligtvis misstänkt som spion, och placerades i sovjetiskt fängelse. Hans öde därefter, inklusive hans eventuella död, är fortfarande omdiskuterat.
Innehåll |
[redigera] Uppväxt och karriär
Raoul Wallenberg föddes i Stockholm, som son till underlöjtnanten Raoul Oscar Wallenberg (1888–1912) och Maria "Maj" Sofia Wising (1891–1979). Fadern dog i cancer tre månader innan Raoul föddes, och modern gifte om sig med Fredrik von Dardel 1918, då Raoul var sex år gammal. I det senare äktenskapet fick modern sonen Guy von Dardel samt dottern Nina Lagergren.
Tanken var, att Raoul skulle följa familjetraditionen och bli bankdirektör, men han var mer intresserad av arkitektur. Han gick ut gymnasiet 1930 med höga betyg i bild och ryska. Efter att han hade gjort sin värnplikt åkte han till Frankrike för att studera franska, eftersom han redan kunde så bra tyska, ryska och engelska. Sedan åkte han till USA och University of Michigan, där han avslutade 4 ½-årsprogrammet på 3 ½ år. 1935 var Raoul i Sydafrika i 6 månader och arbetade på ett svenskt byggföretag. Efter det fick han anställning på ett holländskt bankkontor i Haifa, Palestina. Där träffade han judar som hade lyckats fly från Nazityskland. När han kom hem till Sverige arbetade han för Koloman Lauer, en ungersk jude, på Centraleuropeiska Handelskompaniet. Det var på hans två senaste arbeten han fick höra alla historier som fick honom att åka till Budapest sommaren 1944 och rädda judar.
[redigera] Räddningsaktionerna i Ungern
19 mars 1944 invaderade nazisterna Ungern och 14 maj samma år åkte de första judarna med dödstågen till koncentrationslägret Auschwitz i södra Polen. Raoul Wallenberg hade hört historier i både Sverige och Palestina om hur judarna behandlades i Europa.
Koloman Lauer, som var nere i Ungern och hjälpte judar, ville att den då trettioettårige Raoul skulle komma till Ungern och hjälpa till. Koloman tyckte nämligen att Raoul skulle vara bra att ha där nere eftersom han hade rest flera gånger till Ungern i yrket samt att han var intelligent, energisk och hade ett känt namn.
9 juli år 1944 reste Raoul till Ungerns huvudstad Budapest i syfte att rädda judar undan Förintelsen. 437 402 judar hade då redan deporterats i 148 godståg. Alla judar på landsbygden och i småstäderna hade då transporterats till Auschwitz, i Ungern fanns det nu bara kvar judar i Budapest. Där fanns 230 000 judar kvar, men de flesta hade givit upp hoppet och börjat räkna sina dagar.
Raoul, Koloman, Per Anger och många andra delade ut så kallade Schutzpass (tyska för "skyddspass") till judarna. På passen stod det "Svédország", som betyder Sverige på ungerska, och i mitten fanns det tre kronor. Det där med tre kronor i mitten var Raouls idé, och den var menad att väcka respekt som en officiell symbol. Det var en mycket smart idé som fungerade väl. Alla judar som fick de "svenska" passen kunde ta bort sina judestjärnor från jackorna. Raoul Wallenberg delade ut väldigt många schutzpass, och många judar räddades. Ändå var det väldigt få i jämförelse med hur många ungerska judar som dog i koncentrationslägren. Valdemar Langlet hade också en bra idé. Han satte upp skyltar vid byggnader här och var i Budapest där det stod saker som "Svenska Biblioteket" eller "Svenska Forskninginstitutet". I själva verket var dessa byggnader skyddsrum för judar. Raouls judiska medarbetare byggde 30 "Sverigehus" i stadsdelen Pest. Han hängde upp svenska flaggor och förklarade husen som svenska territorier. I de 30 husen bodde sammanlagt 15 000 judar. Flera andra länder, exempelvis Schweiz, gjorde samma sak.
En dag stoppades ett tåg med 1600 judar i. Alla blev tillbakaskickade till Budapest och räddade från att bli deporterade. Adolf Eichmann, SS-ledaren i Budapest, kunde bara vänta på att deporteringen skulle sätta igång igen. Ungerns guvernör, Miklós Horthy, sade den 15 oktober 1944 till Sovjetunionen att han var villig att sluta fred, men detta avlyssnades av tyskarna och Horthy blev tvingad att avgå. I hans ställe kom Ferenc Szálasi. Nu kunde Eichmann komma tillbaka och åter deportera judar, men inga tåg fanns längre tillgängliga så han påbörjade "dödsmarscherna". Nazisterna tog judar med sig och gick från Budapest den 200 km långa vägen till Österrike, där det fanns tåg som skulle ta judarna till koncentrationslägren. Många i leden svalt ihjäl, torterades till döds av tyskarna och ungrare, hängde sig själva eller blev hängda i träd, dränkte sig själva i Donau eller frös ihjäl. Raoul Wallenberg följde med längs vägen och gav medicin, mat och schutzpass åt judarna. Han tog ur dem med pass ur leden och räddade på detta vis ungefär 2000 personer. När judarna kom till Österrike gick Raoul ombord på tågen, delade ut pass och släppte ut alla "nysvenskar".
Vid ett annat tillfälle hotade SS-generalen Gerhard Schmidthuber med att han skulle sätta igång en massaker i ett av Budapests judegetton. Då hotade Raoul tillbaka med att Schmidthuber skulle bli hängd efter kriget. Bara genom att säga detta räddade Raoul 69 000 judar.
[redigera] Arrestering och försvinnande
13 januari 1945 då sovjetiska trupper nådde Budapest fanns det kvar 120.000 judar i Ungern. 17 januari ville Raoul följa med ryssarna till deras högkvarter i Debrecen, en stad öster om Budapest. Det fick han, så han åkte runt till "Sverigehusen" och tog farväl av alla sina vänner. Till doktor László Petö sade Raoul att han inte var helt säker på om han skulle bli ryssarnas gäst eller fånge. Han sade att om han skulle komma tillbaka skulle han göra det inom åtta dagar.
Wallenberg och hans chaufför Vilmos Langfelder arresterades av ryska NKVD (föregångaren till KGB) den 17 januari 1945 och fördes till Lubjanka-fängelset i Moskva. Varför vet man inte, men ryssarna kan ha tagit honom för en amerikansk spion (amerikanska myndigheter har fram till än idag vägrat att bekräfta eller förneka dessa uppgifter). Wallenberg förflyttades senare till Lefortovo-fängelset i en annan del av Moskva, där han tillbringade ytterligare två år.
Den 6 februari 1957, under stora internationella påtryckningar, offentliggjorde de sovjetiska myndigheterna ett dokument daterat 17 juli 1947 som deklarerade att "fången Wallenberg [...] avled förrgår natt i sin cell". Dokumentet hade undertecknats av den dåvarande chefen för Lubjanka-fängelset, Smoltsov, och adresserat till den dåvarande sovjetiska ministern för inrikes säkerhet, Viktor Abakumov. Det har dock framkommit flera vittnesmål från frisläppta medfångar som påstår sig ha sett Wallenberg vid liv långt senare än detta datum, vissa så sent som 1990.
1989 lämnade de sovjetiska myndigheterna tillbaka flera av Wallenbergs personliga tillhörigheter, däribland hans pass, plånbok och kläder, till hans familj.
[redigera] Utmärkelser och monument
- Raoul Wallenberg blev 1981 utsedd till amerikansk hedersmedborgare av USA:s kongress (den andre utländske personen att få denna utmärkelse efter Winston Churchill). 1985 blev han utsedd till kanadensisk hedersmedborgare och 1986 till israelisk hedersmedborgare.
- Raoul Wallenberg Alternative High School är belägen i San Francisco, Kalifornien och en lågstadieskola i Brooklyn, New York är också uppkallad efter Wallenberg (P.S. 194).
- Gatan som USA:s förintelsemuseum ligger på heter "Raoul Wallenbergs plats" (Raoul Wallenberg Place i Washington, DC).
- "RWI, Raoul Wallenberg Institute of Human Rights and Humanitarian Law [1]" skapades vid juridiska fakulteten, Lunds Universitet 1984. Institutet jobbar för mänskliga rättigheter genom forskning och utbildning.
- Utanför FN-högkvarteret finns ett minnesmonument över Raoul Wallenberg, finansierat av den svenske finansmannen Marcus Storch.
- Hans insatser har också gjort att han har hamnat på frimärke i USA och fått en egen staty i London.
[redigera] Skildringar
Raoul Wallenbergs insatser i Budapest skildrades på film 1990 av Kjell Grede, då filmen God afton herr Wallenberg - En passionshistoria från verkligheten hade premiär.
[redigera] Kuriosa
Raoul Wallenbergs systerdotter, Nane Annan, är gift med FN:s generalsekreterare, Kofi Annan.
[redigera] Se även
[redigera] Litteratur
- Agrell, Wilhelm. (red.). (2006). Skuggor kring Wallenberg : uppdrag i Ungern 1943-45. . Översättning: . Lund: Historiska Media. sid. . ISBN 91-85377-59-7.
- Berger, Susanne (2005) "Stuck In Neutral: The Reasons Behind Sweden's Passivity In The Raoul Wallenberg Case". [www.raoul-wallenberg.asso.fr]
- Lajos, Attila. (red.). (2004). Hjälten och offren : Raoul Wallenberg och judarna i Budapest. . Översättning: . Växjö: Svenska emigrantinstitutet. sid. . ISBN 91-85364-10-X.
- Ahlander, Dag Sebastian. (red.). (2001). Raoul Wallenberg : hjälten som försvann. . Översättning: . Stockholm: Natur och kultur. sid. . ISBN 91-27-08564-3.
- Sjöquist, Eric. (red.). (2001). Dramat Raoul Wallenberg. . Översättning: . Stockholm: Norstedt. sid. . ISBN 91-1-300986-9.
- Smith, Danny. (red.). (1991). Wallenberg, försvunnen hjälte. . Översättning: Carin Bleckert. Uppsala: Livets ord. sid. . ISBN 91-7866-193-5.
[redigera] Externa länkar
- Holocaust Memorial Budapest, testimony from the family Jakobovics in 1947
- Witness: "Karoly Szabo played a determining role among Wallenberg’s supporters"
