Psaltaren

Kapitel 104

1 Lova HERREN, min sj??l. HERRE, min Gud, du ??r h??g och stor, i majest??t och h??rlighet ??r du kl??dd.
2 Du h??ljer dig i ljus s??som i en mantel, du sp??nner ut himmelen s??som ett t??lt;
3 du timrar p?? vattnen dina salar, molnen g??r du till din vagn, och du far fram p?? vindens vingar.
4 Du g??r vindar till dina s??ndebud, eldsl??gor till dina tj??nare.
5 Du grundade jorden p?? hennes f??sten, s?? att hon icke vacklar till evig tid.
6 Med djupet bet??ckte du henne s??som med en kl??dnad; upp??ver bergen stodo vattnen.
7 Men f??r din n??pst flydde de; f??r ljudet av ditt dunder hastade de undan.
8 Berg h??jde sig, och dalar s??nkte sig, p?? den plats som du hade best??mt f??r dem.
9 En gr??ns satte du, som vattnen ej fingo ??verskrida, s?? att de icke ??ter skulle bet??cka jorden.
10 Du l??t k??llor flyta fram i dalarna, mellan bergen togo de sin v??g.
11 De vattna alla markens djur, vild??snorna sl??cka i dem sin t??rst.
12 Vid dem bo himmelens f??glar, fr??n tr??dens grenar h??ja de sin r??st.
13 Du vattnar bergen fr??n dina salar, jorden m??ttas av den frukt du skapar.
14 Du l??ter gr??s skjuta upp f??r djuren och ??rter till m??nniskans tj??nst. S?? framalstrar du br??d ur jorden
15 och vin, som gl??der m??nniskans hj??rta; s?? g??r du hennes ansikte gl??nsande av olja, och br??det styrker m??nniskans hj??rta.
16 HERRENS tr??d varda ock m??ttade, Libanons cedrar, som han har planterat;
17 f??glarna bygga d??r sina n??sten, h??gern g??r sitt bo i cypresserna.
18 Stenbockarna hava f??tt de h??ga bergen, klyftorna ??r klippdassarnas tillflykt.
19 Du gjorde m??nen till att best??mma tiderna; solen vet stunden d?? den skall g?? ned.
20 Du s??nder m??rker, och det bliver natt; d?? komma alla skogens djur i r??relse,
21 de unga lejonen ryta efter rov och beg??ra sin f??da av Gud.
22 Solen g??r upp; d?? draga de sig tillbaka och l??gga sig ned i sina kulor.
23 M??nniskan g??r d?? ut till sin g??rning och till sitt arbete intill aftonen.
24 Huru m??ngfaldiga ??ro icke dina verk, o HERRE! Med vishet har du gjort dem alla. Jorden ??r full av vad du har skapat.
25 Se ock havet, det stora ock vida: ett tall??st vimmel r??r sig d??ri, djur b??de stora och sm??.
26 D??r g?? skeppen sin v??g fram, Leviatan, som du har skapat att leka d??ri.
27 Alla v??nta de efter dig, att du skall giva dem deras mat i r??tt tid.
28 Du giver dem, d?? samla de in; du uppl??ter din hand, d?? varda de m??ttade med goda h??vor.
29 Du f??rd??ljer ditt ansikte, d?? f??rskr??ckas de; du tager bort deras ande, d?? f??rg??s de och v??nda ??ter till sitt stoft igen.
30 Du s??nder ut din ande, d?? varda de skapade, och du f??rnyar jordens anlete.
31 HERRENS ??ra f??rblive evinnerligen; m?? HERREN gl??dja sig ??ver sina verk,
32 han som sk??dar p?? jorden, och hon b??var, han som r??r vid bergen, och de ryka.
33 Jag vill sjunga till HERRENS ??ra, s?? l??nge jag lever; jag vill lovsjunga min Gud, s?? l??nge jag ??r till.
34 Mitt tal behage honom v??l; m?? jag sj??lv f?? gl??dja mig i HERREN.
35 Men m?? syndare f??rsvinna ifr??n jorden och inga ogudaktiga mer vara till. Lova HERREN, min sj??l Halleluja!