Psaltaren

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 143 144 145 146 147 148 149 150

-Reset+

Kapitel 139

F??r s??ngm??staren; av David; en psalm.

1 HERRE, du utrannsakar mig och k??nner mig.
2 Evad jag sitter eller uppst??r, vet du det; du f??rst??r mina tankar fj??rran ifr??n.
3 Evad jag g??r eller ligger, utforskar du det, och med alla mina v??gar ??r du f??rtrogen.
4 Ty f??rr??n ett ord ??r p?? min tunga, se, s?? k??nner du, HERRE, det till fullo.
5 Du omsluter mig p?? alla sidor och h??ller mig i din hand.
6 En s??dan kunskap ??r mig alltf??r underbar; den ??r mig f??r h??g, jag kan icke begripa den.
7 Vart skall jag g?? f??r din Ande, och vart skall jag fly f??r ditt ansikte?
8 Fore jag upp till himmelen, s?? ??r du d??r, och b??ddade jag ??t mig i d??dsriket, se, s?? ??r du ock d??r.
9 Toge jag morgonrodnadens vingar, gjorde jag mig en boning ytterst i havet,
10 s?? skulle ocks?? d??r din hand leda mig och din h??gra hand fatta mig.
11 Och om jag sade: "M??rker m?? bet??cka mig och ljuset bliva natt omkring mig",
12 s?? skulle sj??lva m??rkret icke vara m??rkt f??r dig, natten skulle lysa s??som dagen: ja, m??rkret skulle vara s??som ljuset.
13 Ty du har skapat mina njurar, du sammanv??vde mig i min moders liv.
14 Jag tackar dig f??r att jag ??r danad s?? ??verm??ttan underbart; ja, underbara ??ro dina verk, min sj??l vet det v??l.
15 Benen i min kropp voro icke f??rborgade f??r dig, n??r jag bereddes i det f??rdolda, n??r jag bildades i jordens djup.
16 Dina ??gon s??go mig, n??r jag ??nnu knappast var formad; alla mina dagar blevo uppskrivna i din bok, de voro best??mda, f??rr??n n??gon av dem hade kommit.
17 Huru outgrundliga ??ro icke f??r mig dina tankar, o Gud, huru stor ??r icke deras m??ngfald!
18 Skulle jag r??kna dem, s?? vore de flera ??n sanden; n??r jag uppvaknade, vore jag ??nnu hos dig.
19 Gud, o att du ville dr??pa de ogudaktiga! Ja, m??tte de blodgiriga vika bort ifr??n mig,
20 de som tala om dig med r??nker i sinnet, de som hava bragt dina st??der i f??rd??rv!
21 Skulle jag icke hata dem som hata dig, HERRE? Skulle jag icke k??nna leda vid dem som st?? dig emot?
22 Jag hatar dem med starkaste hat; ja, mina fiender hava de blivit.
23 Utrannsaka mig, Gud, och k??nn mitt hj??rta; pr??va mig och k??nn mina tankar,
24 och se till, om jag ??r stadd p?? en olycksv??g, och led mig p?? den eviga v??gen.