Psaltaren

Kapitel 18

1 Han sade: Hj??rtligen k??r har jag dig, HERRE, min starkhet,
2 (18:3) HERRE, mitt bergf??ste, min borg och min r??ddare, min Gud, min klippa, till vilken jag tager min tillflykt, min sk??ld och min fr??lsnings horn, mitt v??rn.
3 (18:4) HERREN, den h??gtlovade, ??kallar jag, och fr??n mina fiender bliver jag fr??lst.
4 (18:5) D??dens band omv??rvde mig, och f??rd??rvets str??mmar f??rskr??ckte mig.
5 (18:6) D??dsrikets band omsl??to mig, d??dens snaror f??llo ??ver mig.
6 (18:7) Men jag ??kallade HERREN i min n??d och ropade till min Gud. Han h??rde fr??n sin himmelska boning min r??st, och mitt rop inf??r honom kom till hans ??ron.
7 (18:8) D?? skalv jorden och b??vade, och bergens grundvalar darrade; de skakades, ty hans vrede var uppt??nd.
8 (18:9) R??k steg upp fr??n hans n??sa och f??rt??rande eld fr??n hans mun; eldsgl??d ljungade fr??n honom.
9 (18:10) Och han s??nkte himmelen och for ned, och t??cken var under hans f??tter.
10 (18:11) Han for p?? keruben och fl??g, han sv??vade p?? vindens vingar.
11 (18:12) Han gjorde m??rker till sitt t??ckelse, till en hydda som omsl??t honom; m??rka vatten, tjocka moln.
12 (18:13) Av glansen framf??r honom veko molnen undan; hagel f??ll, och eldsgl??d for ned.
13 (18:14) Och HERREN dundrade i himmelen, den H??gste l??t h??ra sin r??st; hagel f??ll, och eldsgl??d for ned.
14 (18:15) Han sk??t sina pilar och f??rskingrade dem, ljungeldar i m??ngd och f??rvirrade dem.
15 (18:16) Vattnens b??ddar kommo i dagen, och jordens grundvalar blottades, f??r din n??pst, o HERRE, f??r din vredes stormvind.
16 (18:17) Han r??ckte ut sin hand fr??n h??jden och fattade mig, han drog mig upp ur de stora vattnen.
17 (18:18) Han r??ddade mig fr??n min starke fiende och fr??n mina ov??nner, ty de voro mig ??verm??ktiga.
18 (18:19) De ??verf??llo mig p?? min olyckas dag, men HERREN blev mitt st??d.
19 (18:20) Han f??rde mig ut p?? rymlig plats; han r??ddade mig, ty han hade behag till mig.
20 (18:21) HERREN l??nar mig efter min r??ttf??rdighet; efter mina h??nders renhet vederg??ller han mig.
21 (18:22) Ty jag h??ll mig p?? HERRENS v??gar och avf??ll icke fr??n min Gud i ogudaktighet;
22 (18:23) nej, alla hans r??tter hade jag f??r ??gonen, och hans stadgar l??t jag icke vika ifr??n mig.
23 (18:24) S?? var jag ostrafflig inf??r honom och tog mig till vara f??r missg??rning.
24 (18:25) D??rf??r vederg??llde mig HERREN efter min r??ttf??rdighet, efter mina h??nders renhet inf??r hans ??gon.
25 (18:26) Mot den fromme bevisar du dig from, mot en ostrafflig man bevisar du dig ostrafflig.
26 (18:27) Mot den rene bevisar du dig ren, men mot den vr??nge bevisar du dig avog.
27 (18:28) Ty du fr??lsar ett betryckt folk, men stolta ??gon ??dmjukar du.
28 (18:29) Ja, du l??ter min lampa brinna klart; HERREN, min Gud, g??r mitt m??rker ljuset.
29 (18:30) Ja, med dig kan jag nedsl?? h??rskaror, och med min Gud stormar jag murar.
30 (18:31) Guds v??g ??r ostrafflig; HERRENS tal ??r luttrat. En sk??ld ??r han f??r alla som taga sin tillflykt till honom.
31 (18:32) Ty vem ??r Gud f??rutom HERREN, och vem ??r en klippa utom v??r Gud?
32 (18:33) Gud, du som omgjordade mig med kraft och l??t min v??g vara lyckosam,
33 (18:34) du som gjorde mina f??tter s??som hindens och st??llde mig p?? mina h??jder,
34 (18:35) du som l??rde mina h??nder att strida och mina armar att sp??nna kopparb??gen!
35 (18:36) Du gav mig din fr??lsnings sk??ld, och din h??gra hand st??dde mig, och ditt saktmod gjorde mig stor;
36 (18:37) du skaffade rum f??r mina steg, d??r jag gick, och mina f??tter vacklade icke.
37 (18:38) Jag f??rf??ljde mina fiender och hann upp dem; jag v??nde icke tillbaka, f??rr??n jag hade gjort ??nde p?? dem.
38 (18:39) Jag slog dem, s?? att de icke mer kunde resa sig; de f??llo under mina f??tter.
39 (18:40) Du omgjordade mig med kraft till striden, du b??jde mina motst??ndare under mig.
40 (18:41) Mina fiender drev du p?? flykten f??r mig, och dem som hatade mig f??rgjorde jag.
41 (18:42) De ropade, men det fanns ingen som fr??lste; till HERREN, men han svarade dem icke.
42 (18:43) Och jag st??tte dem s??nder till stoft f??r vinden, jag kastade ut dem s??som orenlighet p?? gatan.
43 (18:44) Du r??ddade mig ur folkets strider, du satte mig till ett huvud ??ver hedningar; folkslag som jag ej k??nde blevo mina tj??nare.
44 (18:45) Vid blotta ryktet h??rsammade de mig; fr??mlingar visade mig underd??nighet.
45 (18:46) Ja, fr??mlingarnas mod vissnade bort; med b??van ??verg??vo de sina borgar.
46 (18:47) HERREN lever! Lovad vare min klippa, och upph??jd vare min fr??lsnings Gud!
47 (18:48) Gud, som har givit mig h??mnd och tvingat folken under mig;
48 (18:49) du som har befriat mig fr??n mina fiender och upph??jt mig ??ver mina motst??ndare, r??ddat mig fr??n v??ldets man!
49 (18:50) F??rdenskull vill jag tacka dig bland hedningarna, HERRE, och lovsjunga ditt namn.
50 (18:51) Ty du giver din konung stor seger och g??r n??d mot din smorde, mot David och hans s??d till evig tid.