Kapitel 31

F??r s??ngm??staren; en psalm av David. (31:2)

1 Till dig, HERRE, tager jag min tillflykt; l??t mig aldrig komma p?? skam, befria mig genom din r??ttf??rdighet.
2 (31:3) B??j ditt ??ra till mig, r??dda mig snarligen; var mig en fast klippa, en bort till min fr??lsning.
3 (31:4) Ty du ??r mitt bergf??ste och min bort, och du skall, f??r ditt namns skull, leda och f??ra mig.
4 (31:5) Du skall draga mig ur det n??t som de lade ut f??r mig; ty du ??r mitt v??rn.
5 (31:6) I din hand befaller jag min ande; du f??rlossar mig, HERRE, du trofaste Gud.
6 (31:7) Jag hatar dem som h??lla sig till f??f??ngliga avgudar, men jag f??rtr??star p?? HERREN.
7 (31:8) Jag vill fr??jda mig och vara glad ??ver din n??d, att du ser till mitt lidande, att du l??ter dig v??rda om min sj??l i n??den
8 (31:9) och icke ??verl??mnar mig i fiendens hand, utan st??ller mina f??tter p?? rymlig plats.
9 (31:10) Var mig n??dig, HERRE, ty jag ??r i n??d; av sorg ??r mitt ??ga f??rm??rkat, ja, min sj??l s??v??l som min kropp.
10 (31:11) Ty mitt liv har f??rsvunnit i bedr??velse och mina ??r i suckan; min kraft ??r bruten genom min missg??rning, och benen i min kropp ??ro maktl??sa.
11 (31:12) F??r alla mina ov??nners skull har jag blivit till sm??lek, ja, till stor sm??lek f??r mina grannar och till skr??ck f??r mina f??rtrogna; de som se mig p?? gatan fly undan f??r mig.
12 (31:13) Jag ??r bortgl??md ur hj??rtat, s??som vore jag d??d; jag har blivit s??som ett s??nderslaget k??rl.
13 (31:14) Ty jag h??r mig f??rtalas av m??nga; skr??ck fr??n alla sidor! De r??dsl?? med varandra mot mig och st??mpla f??r att taga mitt liv.
14 (31:15) Men jag f??rtr??star p?? dig, HERRE; jag s??ger: "Du ??r min Gud."
15 (31:16) Min tid st??r i dina h??nder; r??dda mig fr??n mina fienders hand och mina f??rf??ljare.
16 (31:17) L??t ditt ansikte lysa ??ver din tj??nare; fr??ls mig genom din n??d.
17 (31:18) HERRE, l??t mig icke komma p?? skam, ty jag ??kallar dig; l??t de ogudaktiga komma p?? skam och varda tystade i d??dsriket.
18 (31:19) M?? l??gnaktiga l??ppar f??rstummas, de som tala vad fr??ckt ??r mot den r??ttf??rdige, med h??gmod och f??rakt.
19 (31:20) Huru stor ??r icke din godhet, den du f??rvarar ??t dem som frukta dig, och den du bevisar inf??r m??nniskors barn mot dem som taga sin tillflykt till dig!
20 (31:21) Du besk??rmar dem i ditt ansiktes besk??rm mot m??nniskors sammangaddning; du d??ljer dem i din hydda mot tungors angrepp.
21 (31:22) Lovad vare HERREN, ty han har bevisat mig sin underbara n??d genom att besk??ra mig en fast stad!
22 (31:23) Ty v??l sade jag i min ??ngest: "Jag ??r bortdriven fr??n dina ??gon." Likv??l h??rde du mina b??ners ljud, n??r jag ropade till dig.
23 (31:24) ??lsken HERREN, alla I hans fromme. HERREN bevarar de trogna, men han vederg??ller i fullt m??tt den som ??ver h??gmod.
24 (31:25) Varen frimodiga och of??rf??rade i edra hj??rtan, alla I som s??tten edert hopp till HERREN.