Psaltaren
Kapitel 142
En s??ng av David; en b??n, n??r han var i grottan. (142:2)1 Jag h??jer min r??st och ropar till HERREN, jag h??jer min r??st och beder till HERREN.
2 (142:3) Jag utgjuter inf??r honom mitt bekymmer, min n??d kung??r jag f??r honom.
3 (142:4) N??r min ande f??rsm??ktar i mig, ??r du den som k??nner min stig. P?? den v??g d??r jag skall g?? hava de lagt ut snaror f??r mig.
4 (142:5) Sk??da p?? min h??gra sida och se: d??r finnes ingen som k??nnes vid mig. Ingen tillflykt ??terst??r f??r mig, ingen finnes, som fr??gar efter min sj??l.
5 (142:6) Jag ropar till dig, o HERRE, jag s??ger: "Du ??r min tillflykt, min del i de levandes land."
6 (142:7) Akta p?? mitt rop, ty jag ??r i stort el??nde; r??dda mig fr??n mina f??rf??ljare, ty de ??ro mig ??verm??ktiga.
7 (142:8) F??r min sj??l ut ur f??ngelset, s?? att jag f??r prisa ditt namn. Omkring mig skola de r??ttf??rdiga f??rsamlas, n??r du g??r v??l mot mig.
