Psaltaren

Kapitel 50

1 Gud, HERREN Gud, talar och kallar jorden, allt mellan ??ster och v??ster.
2 Fr??n Sion, sk??nhetens fullhet, tr??der Gud fram i glans.
3 V??r Gud kommer, och han skall icke tiga. F??rt??rande eld g??r framf??r honom, och omkring honom stormar det med makt.
4 Han kallar p?? himmelen d??rovan och p?? jorden, f??r att d??ma sitt folk:
5 "F??rsamlen till mig mina fromma, som sluta f??rbund med mig vid offer."
6 Och himlarna f??rkunna att han ??r r??ttf??rdig, att Gud ??r den som skipar r??tt. Sela.
7 H??r, mitt folk, jag vill tala; Israel, l??t mig varna dig. Gud, din Gud, ??r jag.
8 Icke f??r dina slaktoffer vill jag g?? till r??tta med dig; dina br??nnoffer har jag alltid inf??r mig.
9 Jag vill icke taga tjurar ur ditt hus eller bockar ur dina f??llor;
10 ty mina ??ro alla skogens djur, boskapen p?? de tusende bergen;
11 jag k??nner alla f??glar p?? bergen, och vad som r??r sig p?? marken ??r mig bekant.
12 Om jag hungrade, skulle jag icke s??ga dig det; ty min ??r jordens krets med allt vad d??rp?? ??r.
13 Skulle jag ??ta tjurars k??tt, och skulle jag dricka bockars blod?
14 Nej, offra lovets offer ??t Gud, s?? skall du f?? infria dina l??ften till den H??gste.
15 Och ??kalla mig i n??den, s?? vill jag hj??lpa dig, och du skall prisa mig."
16 Men till den ogudaktige s??ger Gud: "Huru kan du tala om mina stadgar och f??ra mitt f??rbund p?? tungan,
17 du som hatar tuktan och kastar mina ord bakom dig?
18 Om du ser en tjuv, s?? h??ller du med honom, och med ??ktenskapsbrytare giver du dig i lag.
19 Din mun sl??pper du l??s till vad ont ??r, och din tunga hopspinner svek.
20 Du sitter d??r och f??rtalar din broder, din moders son lastar du!
21 S?? g??r du, och jag tiger, och nu tror du att jag ??r s??som du. Nej, jag vill straffa dig och st??lla dig det f??r ??gonen.
22 I som f??rg??ten Gud, m??rken detta, f??r att jag icke m?? s??nderriva eder utan r??ddning:
23 den som offrar lovets offer, han ??rar mig; och den som aktar p?? sin v??g, honom skall jag l??ta se Guds fr??lsning."